Trots att vårdkvaliteten skulle kunna förbättras och det finns pengar att tjäna, används AI i endast totalt 59 tillämpningar inom den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det konstaterar Socialstyrelsen efter att ha genomfört en enkätundersökning.

– Det var nog lite färre än vad vi hade trott, med tanke på den hajp AI har i samhället i övrigt, säger Dick Lindberg, utredare vid myndigheten.

Tanken med artificiell intelligens, förkortat AI, är att på konstgjord väg efterlikna hjärnans förmåga att inhämta kunskap, dra slutsatser, planera, lösa problem eller att tolka resultat. Detta sker oftast med hjälp av så kallade algoritmer som är en systematisk procedur som i ett antal steg anger hur ett visst problem ska beräknas eller analyseras.

Större precision

Inom hälso- och sjukvården är ett användningsområde bildanalys, exempelvis av skiktröntgen- eller mammografibilder.

– I dag måste en röntgenläkare titta på de här bilderna och analysera vad man ser. Med AI, däremot, låter man en algoritm lära sig hur en cancer ser ut, efter att först ha matat in stora datamängder, säger Dick Lindberg.

På så sätt, säger han, kan analyserna både göras snabbare och med större precision, vilket är goda nyheter i tider när vårdköerna är långa och bristen på läkare stor. En viktig förutsättning är dock att utgångsmaterialet, det vill säga den datamängd utifrån vilken algoritmen lär sig känna igen exempelvis en cancer, är grundad i en relevant testpopulation. Att den överensstämmer avseende ålder, kön, etnicitet, eller vad det nu kan vara, med de patienter som den är satt att undersöka.

Ojämnt fördelat

Ett annat användningsområde är att hålla patienter i hemmet under uppsikt, till exempel vid hjärtsvikt då en sensor står i kontakt med vårdgivaren och slår larm om något avvikande händer.

Men trots den uppenbara potentialen har den svenska sjukvården alltså inte riktigt omfamnat AI. Inte hittills, i alla fall.

– Det pågår mycket forskning och ett antal projekt är på gång, och på sikt tror jag att AI kommer att förändra sjukvården radikalt, säger Dick Lindberg.

Dessutom är användningen och de pågående forskningsprojekten ojämnt fördelade, men en koncentration till de tre storstadsregionerna samt Östergötland.

– I tre, fyra regioner finns inga projekt alls och inga planerade heller. I storstadsregionerna och Östergötland sker många av projekten i samarbete med universiteten, säger Dick Lindberg.

Etiska aspekter

Huruvida Sverige ligger efter våra grannländer när det gäller utnyttjandet av AI inom hälso- och sjukvården kan Socialstyrelsen inte svara på. Någon sådan jämförelse har inte gjorts. Däremot vet man att både Kina och USA satsar stort på tekniken och att stora förändringar är att vänta, även för den svenska sjukvården.

Utöver en förbättrad vårdkvalitet finns även pengar att tjäna, även om eventuella vinster troligen ligger ännu längre fram i tiden, enligt Socialstyrelsen.

– Jag tror att man behöver sätta in det här i mer allmänna system, i vårdflöden och liknande, innan vinsterna kan bli mer rejäla. Eftersom det ligger komplicerad forskning bakom, och eftersom det kräver ganska stora datamängder, är tekniken dyr. Dessutom kommer det att krävas andra kompetenser än dem som regionerna besitter i dag, säger Dick Lindberg.

En annan aspekt, säger han, är de etiska.

– AI är lite av en black box (svart låda). Mycket av det som händer sker under ytan. Det finns ingen transparens. Därför måste vården göra vissa etiska överväganden så att man exempelvis kan motivera varför man kommer fram till en viss diagnos. Personalen behöver förstå detta och även var gränserna för AI går, säger Dick Lindberg.