Omvärldens svar på väderfenomenet El Niños effekter kom för sent och de som är minst skyldiga till klimatförändringarna har drabbats hårdast. Det säger FNs särskilde sändebud Mary Robinson till IPS.
Mary Robinson blev Irlands förste kvinnliga president 1990 och var sedan FNs människorättschef mellan 1997 och fram till 2002. Tidigare i år utsågs hon av FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon till världsorganisationens särskilde sändebud för klimatfrågor och väderfenomenet El Niño.
Årets upplaga av El Niño anses ha varit ovanligt kraftfull. Väderfenomenet uppstår i genomsnitt vart tredje till vart sjunde år och innebär att vattentemperaturen i centrala och östra Stilla havet blir onormalt hög. Det påverkar i sin tur nederbördsmönstren i stora delar av världens tropiska regioner och leder till höjda temperaturer. I samband med FNs klimatkonferens i Marrakech underströk hon behovet av att världen reagerar snabbare på kraftiga väderfenomen.
– Den globala uppvärmningen ökar för snabbt och den förvärras av El Niño och La Niña. Det hade inte behövt utvecklas till humanitära katastrofer, men nu har människor tvingats att klara sig på egen hand. Jag anser att vi på många sätt agerade för långsamt och detta har nu skapat en humanitär kris för 60 miljoner människor som riskerar brist på mat och lider av torka, säger Mary Robinson.
Årets El Niño har direkt kopplats samman med både torkor och översvämningar på många platser i världen, vilket slagit hårt mot miljontals människors uppehälle. Fenomenet har naturliga orsaker, men forskare menar att El Niño nu blivit kraftfullare på grund av den globala uppvärmningen.
Det exakta förhållandet mellan El Niño och klimatförändringarna är ännu inte helt klarlagda, men många av de länder som är drabbade var även tidigare mycket sårbara för klimatvariationer.
– Jag har besökt Centralamerika och den torra korridoren i Honduras och har sett kvinnor gråta på grund av bristen på vatten. De känner sig helt bortglömda och menar att ingen tycks bry sig om dem. I Etiopien mötte jag svårt undernärda barn som riskerar att hämmas i sin utveckling. Samma sak i södra Afrika. Det är mycket allvarligt och vi måste inse hur bråttom det är att genomföra rätt åtgärder, säger Mary Robinson.
Mycket talar för att 2016 kommer att bli det varmaste året som uppmätts och att fjolårets globala rekord därmed slås. Detta enligt en bedömning som presenterades av Världsmeteorologiska organisationen, WMO, i samband med klimatmötet i Marrakech.
Enligt UNHCR tvingades fler än 19 miljoner människor i 113 länder bort från sina hem under förra året på grund av händelser som kunde kopplas samman med klimat, vatten, väderfenomen och geografiska orsaker.
– Vi behöver en mycket mer samlad respons och bättre förberedda resurser. Om vi har ett strategisk och tidigt varningssystem kan vi hantera problemen mycket mer effektivt. Vi måste investera i uppbyggnaden av motståndskraft nu istället för att drabbas av enorma mänskliga katastrofer, säger Mary Robinson.
Under klimatmötet i Marrakech lanserade Frankrike, Australien, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Japan och Kanada en satsning som syftar till att samla in motsvarande 900 miljoner kronor fram till år 2020. Resurserna ska användas till att bygga upp varningssystem som ska stärka skyddet mot extrema väderfenomen i sårbara länder som Mali, Burkina Faso, Kongo- Kinshasa samt i små önationer i Stilla havet.
