Bedrägerier och bidragsbrott bör kunna utredas med hemlig teleavlyssning och övervakning. Det anser riksåklagaren som vill göra det enklare för polisen att använda sådana metoder.
För att bekämpa den organiserade brottsligheten vill riksåklagaren öka polisens möjligheter till exempelvis teleavlyssning och elektronisk övervakning. Det skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.
Seriebrott som bedrägerier, bidragsbrott, skattebrott och penningtvätt är oftast var för sig för små för att polisen ska få använda hemlig avlyssning och övervakning i utredningarna. Genom att ändra gränsen för sådana hemliga tvångsmedel till ett samlat straffvärde på två år skulle fler misstänkta seriebrottslingar fastna i polisens nät. Riksåklagaren vill också utöka möjligheterna till hemlig rumsavlyssning.
”Förändringar i brottsligheten och i misstänkta personers beteende har tillsammans med den tekniska utvecklingen gjort att det ibland saknas möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, trots att det skulle vara befogat. Det kan då leda till att brotten inte kan utredas alls eller åtminstone inte i den omfattning som vore rimlig”, säger riksåklagare Petra Lundh i pressmeddelandet.
Riksåklagaren föreslår lagändringarna i samråd med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket. Förslaget har skickats till Justitiedepartementet och justitieminister Morgan Johansson (S).
Det är sedan tidigare känt att regeringen vill utreda om gränserna ska sänkas för den här typen av hemliga tvångsmedel. Det var en av punkterna i listan med åtgärder mot gängvåldet som regeringen lanserade i september.
