När stora demonstrationerna i princip har lamslagit Libanon i tio dagar fick armén på lördagen order att röja bort trafikhindren och människor från större vägar.
I utkanten av Tripoli sköt soldaterna varningsskott i luften och flera personer skadades i drabbningar.
LIBANON Det var när en väg nära det palestinska flyktinglägret Beddawi skulle öppnas som skott avlossades, enligt medier och vittnen. Tv-bilder visade också hur soldater och unga demonstranter kastade sten mot varandra.
En källa inom säkerhetsstyrkorna uppger att soldaterna sköt i luften för att skingra folksamlingar efter att skottlossning hörts från annat håll. Enligt militären skadades fem soldater och ett okänt antal civila i drabbningen. Den statliga nyhetsbyrån NNA rapporterar att sex civila skadats.
Enda kortet
Samtidigt var mängder av människor återigen ute på gatorna runt om i landet för fortsatta demonstrationer mot regeringen och korruptionen. Många vägar som hade öppnats av militären på morgonen stängdes igen av demonstranterna när deras led tätnade allt mer senare under dagen.
– Vi kommer inte att lämna gatorna för det här är det enda kort folket kan spela ut för att sätta press, säger skådespelaren Yehya al-Tannir vid en av barrikaderna i huvudstaden Beirut.
Den utlösande faktorn för protestvågen – som fått banker, skolor och många företag att hålla stängt – var planer på höjda skatter och avgifter i försöken att minska underskottet i statsfinanserna.
Övergav förslaget
Premiärminister Saad al-Hariri och hans regering övergav snabbt förslaget och har lanserat ekonomiska reformer som inte slår direkt mot medborgarna.
Men protesterna har utvidgats, nu med krav på en genomgripande politisk reform.
Den mäktiga shiamuslimska och Iranstödda Hizbollahrörelsen, som sitter i regeringskoalitionen i Libanon, vill få ett slut på demonstrationerna och varnar för kaos och kollaps i ekonomin.
Hizbollahledaren Sayyid Hassan Nasrallah manade på fredagen sina anhängare att hålla sig borta från protesterna, sedan de konfronterat demonstranter i centrala Beirut.
Fakta: Libanons politik
Libanon är en sekulär republik där olika religiösa grupper delar på makten enligt ett bestämt mönster, bland annat ska presidenten vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.
Enligt författningen ska parlamentsval hållas vart fjärde år. Men mellan 2009 och 2018 hölls inga val på grund av politiska problem. Det tog också ända fram till årsskiftet innan en regering var på plats efter valet i maj i fjol.
Rösträttsåldern är 21 år. Militärer får inte rösta.
Parlamentets 128 medlemmar stiftar landets lagar.
Vart sjätte år väljer parlamentet president. För att bli vald krävs två tredjedelar av parlamentsledamöternas röster. Om det inte lyckas hålls en andra valomgång där det räcker med enkel majoritet, alltså minst 50 procent av rösterna.
Presidenten utser premiärministern i samråd med parlamentet.
Premiärministern utser i sin tur sin regering i samråd med presidenten.
Presidenten är formellt landets överbefälhavare, men regeringen kontrollerar militären.
Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.
Källa: Utrikespolitiska Institutet
