EU-kommissionen har gett Kroatien grönt ljus för att gå med i Schengensamarbetet, något som skulle göra landet till områdets extra hårt bevakade yttre gräns. Människorättsorganisationer protesterar nu mot beskedet, med anledning av det systematiska polisvåldet mot flyktingar längs den kroatiska gränsen.
För att Kroatien ska bli Schengenmedlem måste beslutet godkännas av EU:s ministerråd. Om de kommer att göra samma bedömning som EU-kommissionen är ännu osäkert.
Om Kroatien går med i Schengenområdet blir den kroatiska gränsen inte bara EU:s yttre gräns, utan även Schengens. De 22 länder som idag är medlemmar i Schengenområdet har avskaffat de inre gränskontrollerna. Istället sker extra noggranna kontroller vid den gemensamma, yttre gränsen.
Enligt nio människorättsorganisationer baserade i Kroatien och närområdet är EU-kommissionens beslut ett misstag. De är positiva till att Schengenzonen utvidgas, men menar att Kroatien inte är redo att axla ansvaret för områdets yttre gräns.
Medan människorättsorganisationerna i ett öppet brev hänvisar till de olagliga och våldsamma tillbakavisningarna av flyktingar från Kroatien, anser EU-kommissionen att det delvis är just migrations- och säkerhetsutmaningarna som gör ett Schengenmedlemsskap viktigt.
Ett villkor för att Kroatien ska kunna bli en del av Schengensamarbetet är att de ska klara av att kontrollera den yttre gränsen. Kolinda Grabar Kitarovic, Kroatiens president, erkände efter en lång tids förnekande att tillbakavisningar av flyktingar förekommer. Hon påstod dock att de inte var olagliga, och menade samtidigt att inget övervåld används. Enligt henne är Kroatien redo för att gå med i Schengen, och därmed bevaka den yttre gränsen.
– När den kroatiska gränsen även blir Schengens gräns kommer den skyddas ännu bättre. Kroatien är för närvarande medlem i den Europeiska unionen, men inte i Schengenzonen, sa hon till InfoMigrants i juli, efter att EU först flaggat om att landet snart skulle kunna gå med i zonen.
Migration har blivit en viktig fråga för EU sedan 2015, rapporterar Euronews. EU:s avgående migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos säger till tidningen att:
– Den framtida Schengenanslutningen för Kroatien, men också för Bulgarien och Rumänien, är mycket relevant och nödvändig med tanke på dagens migrations- och säkerhetsutmaningar.
Våldet har ”fungerat”
Det är just den ökade bevakningen av gränsen som oroar människorättsorganisationerna. Det är väldokumenterat att den kroatiska polisen och gränspolisen systematiskt har misshandlat flyktingar och migranter som försöker ta sig in i landet. Våldet är systematiskt, visar rapporterna. I ett öppet brev med titeln ”Kroatiens Schengenmedlemsskap bör stoppas tills mänskliga rättigheter respekteras” skriver de nio organisationerna att:
”Kroatiens Schengen-medlemskap bör villkoras med att den kroatiska regeringens olagliga och våldsamma tillbakavisningar av migranter omedelbart upphör.”
De nio undertecknade organisationerna arbetar alla med de flyktingar och migranter som fallit offer för illegala, ofta våldsamma tillbakavisningar vid den kroatiska gränsen. De senaste åren har de flesta incidenterna rapporterats hända vid den kroatiska gränsen med Serbien och Bosnien.
Flera av de undertecknade organisationerna har även presenterat sina rapporter om gränsvåld, där gärningsmännen är gränspolis från EU-länderna Ungern och Kroatien, i EU-parlamentet.
Oroade för rättigheter
Om detta blir den yttre Schengengränsen kommer pressen på att kontrollera gränsen öka. Något som kan trigga ytterligare våld. Den misshandel och de tillbakavisningar till Serbien och Bosnien som just nu pågår vid den kroatiska gränsen bryter enligt det öppna brevet mot både internationell- , nationell- och EU-lag. Bland annat mot principen om non-refoulement, som på franska betyder ”inte kränka igen”.
”Vi hoppas att den kroatiska regeringen och inrikesministeriet kommer att visa sann politisk vilja att respektera de mänskliga rättigheterna för flyktingar och migranter, och att den kroatiska gränsen blir en Schengen-gräns så snart dessa hinder avlägsnas”, skriver de nio organisationerna i brevet.
Skeptiska röster gällande EU-kommissionens beslut finns även inom EU-parlamentet:
– Jag är besviken. Jag tror att det är ett politiskt beslut och jag beklagar att vi inte diskuterar det här med nästa kommission. När vi tittar på verkligheten på marken ser vi inte en fullständigt fungerande Schengen-funktion här – det här var ett dåligt beslut, sa Tanja Fajon, socialdemokratisk EU-parlamentariker från Slovenien, till Euronews.
Om Kroatien blir en fullvärdig medlem i Schengenområdet innebär det att de kommer tillämpa samma gränsregler som övriga länder, efter beslut från EU. Målet är att underlätta fri rörlighet inom området, men innebär också att de yttre gränskontrollerna skärps för att förhindra att obehöriga inte kan ta sig in i zonen.
