Förra veckan beslöt riksdagen att pensionsåldern ska höjas. Bara V röstade emot. Efter att fram till 70-talet använt teknikutvecklingen och effektiviseringen för att minska arbetstiden ökar vi den alltså nu. Det trots att det blir allt tydligare att vår livsstil, med ständigt ökad produktion, konsumtion och ekonomi inte är hållbar. Motivet sägs vara ökad livslängd och det är förstås sant, men den ökar inte alls i samma takt som produktionseffektiviteten. I dag gör vi i genomsnitt dubbelt så mycket med samma insats som vi kunde göra i början av 80-talet, medan livslängden ökat med mindre än 10 procent samma period.

Dessutom har vi en stor mängd människor som vill komma hit och jobba som vi stänger ute. Så höjd pensionsålder handlar inte om att vi har brist på folk som kan arbeta och därför behöver arbeta längre, utan om att fylla på statskassan. När industrin automatiseras och håller fast vid att beskatta arbete istället för produktion så försvinner i en rasande fart de intäkter som hållit upp den offentliga sektorn.

Det är ett problem, men en betydligt bättre lösning än höjd pensionsålder vore därför en skatteväxling. Från skatt på arbete till skatt på produktion, råvaror, konsumtion och andra gröna skatter. Då skulle skatteintäkterna fortsätta komma in från industrin även när de automatiserar. Men eftersom sossarna då skulle stöta sig med storindustrin väljer de istället att öka konkurrensen om jobben som inte finns. Det är en extremt kortsiktig och cynisk lösning.