Sedan det misslyckade kuppförsöket i Turkiet 2016 har allt fler turkiska medborgare sökt skydd i Europa. De flesta flyr av politiska skäl. Påtryckningarna från de turkiska myndigheterna som begär medborgare utelämnade ökar nu, rapporterar tidningen Balkan Insight.
Allt fler turkiska medborgare har de senaste åren flytt från det politiska förtrycket i landet. Den turkiska regimen har under president Recep Tayyip Erdogan gått i en alltmer auktoritär riktning. Nu syns en tydlig ökning av turkiska medborgare inte bara i EU, utan även i flera länder på Balkan. Där oroas man nu för att de ofta svaga myndigheterna ska vika för Turkiets påtryckningar om utlämningar.
Många länder på Balkan har svaga och korrupta regeringar och myndigheter. Flera länder, bland annat Bosnien och Kosovo, har också ofta nära relationer med Turkiet av historiska skäl.
Efter det misslyckade kuppförsöket den 16 juli 2016 anklagade den turkiska presidenten den islamska ledaren Fethullah Gülen och hans rörelse för att ligga bakom kuppen. Tidigare var Gülen allierad med Erdogans regeringsparti AKP, men när Erdogan år 2013 anklagades för korruption förändrades relationen och Gülen blev istället den än idag sittande regimens ärkerival.
Gülens rörelse har bland annat byggt upp ett imperium av skolor i många olika länder och de som arbetar där har stämplats som förrädare. Enligt Turkiet är Gülen-rörelsen en terrorgrupp.
Internationella människorättsgrupper och EU har istället sagt att Turkiet vill straffa oliktänkande. Gülen-rörelsen har blivit en syndabock. 70 000 människor har fängslats på grund av påstådda kopplingar till Gülen-rörelsen och 150 000 har sparkats från sina arbeten sedan kuppen.
Sju bortförda lärare
I september 2018 fördes sju misstänkta, turkiska ”Gülenister” bort i Moldavien och flögs tillbaka till Turkiet. De var alla lärare och arbetade på en skola i landet, skriver Balkan Insight. Ahmet, som i verkligheten heter något annat och som kände tre av de bortförda lärarna, var då rädd för att han stod näst på tur.
Den moldaviska säkerhetstjänsten hade garanterat både honom och de som fördes bort skydd, men de ska också ha berättat för Ahmet att om Turkiets säkerhetstjänst skulle genomföra en hemlig operation skulle de vara chanslösa. Ahmet fick veta att de kunde tvingas tillbaka via land eller hav, kanske till och med i en diplomatbil.
Bulgarien har i sin tur utelämnat två turkiska medborgare till Turkiet, trots att två domare gett avslag på Turkiets ansökan. Balkan Insight skriver att trots att asylskälen är konfidentiella så sammanfaller ökningen av Turkiska medborgare som flyr med kuppen. Flera länder på Balkan är nu fångade mellan EU, som i stort fördömer Turkiet och det politiska förtrycket, och de ofta nära diplomatiska relationerna med landet.
Har stått emot påtryckningar
Bosnien har, till skillnad från Bulgarien, stått emot Turkiets påtryckningar om utlämningar. Turkiet har svartlistat minst tio turkiska medborgare som befinner sig i Bosnien. De har begärt att Bosnien ska överlämna dem på grund av påstådda kopplingar till Gülen-rörelsen.
Bosnien har hittills vägrat och hänvisat till att varken EU, något enskilt medlemsland eller FN har terrorklassat Gülen-rörelsen, trots att Turkiet hävdar att de är terrorister. En av de tio turkarnas advokater, Nedim Ademovic, sa följande under en presskonferens i juli, enligt Balkan insight:
– Bosnien är ett litet land under stor press. Det bör försvara sitt internationella rykte.
Siffrorna är inte enorma höga gällande antalet berörda individer, men däremot är det efter kuppen som en tydlig ökning har skett. I Bosnien sökte ingen turkisk medborgare asyl 2014, medan hittills i år har 53 turkar sökt skydd i landet.
Det ska tilläggas att asylsystemen i många länder på Balkan är dysfunktionella, något som kan spä på oron att utlämnas av politiska skäl och som en del av ett större spel.
