Moçambikiska väljare har röstat i ett val som prövar landets två månader gamla fredsavtal. Oppositionen, den tidigare gerillarörelsen, förväntar sig någon form av framgång.
MOÇAMBIQUE Trots det spända läget stängde vallokalerna utan att några större våldsincidenter inträffat i samband med röstandet.
Partiet Frelimo har styrt Moçambique sedan det blev självständigt 1975 och väntas få fortsätta med det. Men Renamo – gerillarörelsen som utgjorde motståndet i Moçambiques inbördeskrig och som sedan dess försökt utmana politiskt – vill dra nytta av hur valsystemet förändrades i fredsavtalet och ta makten i provinser där de har sin väljarbas.
"Valt en fredlig väg"
Under valrörelsen uppstod dödliga sammandrabbningar mellan partiernas anhängare och en grupp bröt sig ut från Renamo för att åter ta upp vapen. Förra veckan sköts en valobservatör till döds i sydöstra Moçambique.
President Filipe Nyusi uppmanade på valdagsmorgonen folket att ”visa världen att vi står för demokrati och tolerans”.
–Moçambique har valt en fredlig väg framåt, sade Frelimoledaren.
Filipe Nyusi väntas få fortsätta som president i en andra femårig mandatperiod.
Hans innevarande mandatperiod har dels präglats av våldsamheter av islamistiska rebeller i de norra delarna av landet, dels av en omfattande korruptionsskandal där statliga bolag tagit stora lån av internationella banker. Därtill orsakade två cykloner enorm förödelse i landet i våras.
Samtidigt har det gjorts stora gasfyndigheter i landet som regeringen hoppas kunna omvandla till stora intäkter.
Guvernörsposter på spel
Valet gäller också parlamentet och guvernörer till landets elva provinser.
Just guvernörsvalet var en viktig del av reformerna som infördes med fredsavtalet. Tidigare utsågs guvernörerna av regeringen och när de nu väljs på demokratisk väg väntas Renamo få tillsätta ledare i åtminstone tre av provinserna, vilket ritar om den politiska kartan.
Men från oppositionen höjdes anklagelser om valfusk redan innan valdagen, bland annat om påtryckningar från Frelimo och påhittade väljare i vallängden.
– Om de här resultaten manipuleras så kommer vi aldrig att godta dem. Vi vill inte återvända till problemen i det förgångna, säger Renamos ledare och presidentkandidat Ossufo Momade.
Fler än 4 000 valobservatörer följer vad som beskrivs som det mest välbevakade valet i landet hittills. Preliminära valresultat väntas först på torsdag.
Bakgrund: Moçambique och inbördeskriget
När Moçambique förklarade sig självständigt från kolonialmakten Portugal 1975, efter ett frihetskrig, tog den socialistiska rörelsen Frelimo (kort för Fronten för Moçambiques befrielse) makten. Till en början styrde partiet enväldigt och senare har det behållit makten i demokratiska, men emellanåt ifrågasatta, val.
Ett långt, blodigt och förödande inbördeskrig tog vid, där den anti-kommunistiska motståndsrörelsen Renamo (kort för Moçambiques nationella motstånd) stred mot regeringen, med stöd från bland andra apartheidregimen i dåvarande Sydrhodesia (dagens Zimbabwe).
Ett fredsavtal slöts 1992 och demokratiska val infördes 1994. I samband med det ombildades Renamo till ett politiskt parti.
2012 uppstod väpnad konflikt på nytt och Renamo hotade att återuppta sin väpnade kamp, med kritik mot valresultaten och krav om förändringar i det politiska systemet. Regeringen och oppositionen har avtalat om vartannat och balanserat mellan våld och fred.
I augusti slöts ett nytt fredsavtal som bland annat innebär att guvernörer väljs i val och inte av regeringen.
Källa: Landguiden/UI, Reuters, AFP, Nationalencyklopedin
