DEBATT I skuggan av presidentvalet fortsatte omläggningen av narkotikapolitiken i USA. I fem delstater hölls folkomröstningar om att legalisera användning och försäljning av marijuana, och reglera det ungefär på samma sätt som alkohol. I fyra av de fem staterna röstade folket ja till att legalisera.
Viktigast var Kalifornien, som röstade för en legalisering med tydlig majoritet: 56 procent för och 44 procent mot. Kalifornien är USAs folkrikaste stat med 40 miljoner invånare. Från den 1 januari 2018 kommer kalifornier över 21 år att kunna köpa marijuana lagligt i speciella butiker. Privatpersoner får inneha upp till en ounce (28 gram) marijuana. Att röka marijuana hemma eller på licensierade coffee shops blir lagligt, men inte på offentlig plats.
Försäljningen av cannabis ska beskattas på två sätt, dels en viktbaserad skatt på odling, och dels 15 procent skatt på försäljning. Skatteintäkterna ska gå till en speciell fond och användas för forskning om cannabis, hjälp till människor med problematiskt bruk, och åtgärder för att se till att produktionen av marijuana blir hållbar ur miljösynpunkt.
Förslaget som antogs i Kalifornien öppnar också för att personer som redan dömts för cannabisrelaterade brott kan få sina domar ändrade eller strukna.
Det är en viktig del av förslaget. USA är det västland som har i särklass störst andel av sin befolkning i fängelse. Det beror till stor del på de ofta drakoniska straffen även för mindre narkotikabrott. I den amerikanska debatten frågar sig allt fler om det är rimligt.
Hur president Trump kommer att förhålla sig till den legaliseringsvåg som sveper genom USA på delstatsnivå är en intressant fråga, men i dagsläget går det inte att ge något säkert svar.
Å ena sidan har Trump flera gånger i valkampanjen sagt att han inte tänker sätta käppar i hjulet för delstater som vill legalisera. Men å andra sidan har många i Trumps innersta krets, inklusive den tillträdande vicepresidenten Mike Pence, hittills varit motståndare till avkriminalisering. Det är ännu för tidigt att ens gissa vad president Trump kommer göra i praktiken när han väl har tillträtt. Vi lever i intressanta tider.
Även delstaterna Massachusetts, Maine och Nevada röstade för en legalisering av cannabis enligt ungefär samma modell som Kalifornien. Däremot blev det nej i Arizona, den femte delstaten som röstade om legalisering. Det visar att frågan fortfarande är kontroversiell, och att de som vill se en legalisering av cannabis inte kan ta segern för given ännu.
Men trenden i USA är tydlig. Förutom de fem delstaterna som röstade för en fullständig legalisering, sa Florida, Arkansas och North Dakota ja till att tillåta cannabis för medicinska ändamål. Och i Montana, som har tillåtit medicinsk marijuana sedan 2004, blev det ja till att mjuka upp vissa restriktioner i den lagstiftningen.
Rent formellt och på kort sikt påverkar de här folkomröstningarna inte Sverige. Den förändrade lagstiftning som de kommer leda till rör bara människor som bor eller uppehåller sig i de delstaterna. Men som delar i en större rörelse för en förändrad global narkotikapolitik är de otroligt viktiga.
USA har länge varit den drivande kraften i det globala ”kriget mot narkotikan”, och inte minst svenska politiker har entusiastiskt rättat in sig i ledet. Men allt fler i USA har börjat ifrågasätta det förnuftiga i att fortsätta driva en narkotikapolitik som bevisligen inte fungerar, och som i många fall orsakar mer lidande och problem än själva narkotikan. Det är förändring på gång i den globala narkotikapolitiken. I det perspektivet var folkomröstningen i Kalifornien en av årets viktigaste politiska händelser även för oss i Sverige.
