Att Donald Trump blir nästa president i USA kan innebära ett allvarligt bakslag för klimatarbetet runtom i världen. Många har uttryckt sin oro för vad klimatförnekaren lovat att göra, men samtidigt finns det en rad begränsningar av vad han faktiskt kan genomföra. Dessutom märks en tydlig beslutsamhet och mobilisering i miljörörelserna.
Han vill riva upp Parisavtalet, ser positivt på den mycket kritiserade gasutvinningsmetoden fracking och vill avveckla Obamas Clean Power Plan, som bland annat går ut på att minska utsläppen från USAs kolkraftverk. Dessutom har han sagt att han vill avveckla USAs miljömyndighet EPA.
Det sistnämnda har dock avfärdats av experter som i praktiken omöjligt att genomföra. Men det verkar nu som att Trump kommer att göra så mycket han kan för att minska miljömyndighetens inflytande. Flera amerikanska medier rapporterar om att han utsett den kände klimatförnekaren Myron Ebell att se över miljömyndigheten som bland annat tagit fram de regler som gäller för olje- och kolsektorn. Myron Ebells uppdrag kommer också att bli att utse EPAs ledning.
Sedan valresultatet i förra veckan har en rad organisationer och privatpersoner uttryckt en oro över vad som nu kommer hända på miljöfronten.
– Valet av Donald Trump som ny president i USA är ett mycket oroande besked för det globala klimat- och miljöarbetet. Trump har bland annat sagt att USA bör lämna FN:s nya klimatavtal och storsatsa på fossil energi. Det vore helt fel väg att gå. Vi hoppas att han inte ska lyckas realisera de planerna, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen i ett uttalande på deras hemsida.
Att gå ur Parisavtalet som USA nyligen undertecknade är en process som tar fyra år. Men det kan finnas sätt att ta sig runt denna tid – som att helt och hållet gå ur FNs klimatkonvention. Detta skulle ta ett år att genomföra och är en av vägarna som Trumps administration nu överväger, rapporterar Reuters.
Men det är inte säkert att det blir så, säger Steffen Kallbekken, forskningschef på klimatforskningscentret Cicero i Oslo, till SVT.
– Att dra sig ur viktiga internationella avtal har en hög politisk kostnad. Så även om det är symboliskt viktigt för Trump att dra sig ur avtalen, är det möjligt att han nöjer sig med att inte efterleva USAs förpliktelser och löften under Parisavtalet.
Då USA är det land efter Kina som släpper ut mest växthusgaser i världen – 117 gånger mer än Sverige trots att befolkningen bara är 33 gånger större – kan även en sådan politik bli märkbar i världen. Eftersom Parisavtalet inte innehåller några sanktioner mot den som inte följer avtalet skulle det vara det lättaste alternativet för Donald Trump. Han har tydligt visat att han tänker satsa på kol- och oljeindustrin i USA och under valrörelsen kom såväl klimatfrågan som andra miljöfrågor onekligen i skymundan. Det gröna partiets kandidat Jill Stein fick bara en procent av rösterna på nationell nivå och i Kalifornien där hon förväntades få hyfsat stort stöd blev resultatet ändå bara 1,7 procent.
Samtidigt har flera miljöorganisationer uttryckt att det nu är dags att ta upp kampen på allvar. Till exempel skriver klimatrörelsen 350.org att de nu är på gång att organisera sig tillsammans med andra miljö- och samhällsrörelser.
– När tiderna blir tuffa är det viktigt att komma ihåg: vi är i denna situation tillsammans, och när vi mobiliserar klarar vi av det ofattbara. Ingen människa – oavsett hur ond eller mäktig – kan ta det ifrån oss, skriver vd May Boeve.
Klimatforskare Johan Rockström säger till TV4 att Donald Trump innebär flera steg bakåt i klimatarbetet, men att USA samtidigt redan redan har ”passerat gränsen”, då den förnybara energin blivit såpass konkurrenskraftig att en mängd företag redan investerar i sol, vind, elbilar och liknande i stor utsträckning.
– Trump kan vara en negativ röst i världen men han kan inte ändra skutan USA på den oundvikliga resan mot förnyelsebart. Vi är i början på slutet av oljeeran, även i USA.
