Det bränner till under foten och smärtan hugger till som en kniv. Om man drabbas av hälsporre är det ett tecken på överbelastning. Att komma till rätta med inflammationen kan kräva vila, behandlingar och övningar.
Det handlar om en bred och tjock sena som sitter i hålfoten. När du får ont i senfästet har du överbelastat senan. Är det illa, kan det bildas en påbyggnad på undersidan av hälbenet, en utväxt som på röntgen liknar en sporre – alltså, hälsporre.
– Det kan drabba vem som helst, men är vanligare om man är över 40–50 år, kvinna och överviktig, säger naprapaten Jonas Parandian som driver Naprapatiska Institutet i Stockholm och är känd för allmänheten som expert i TV4:s Nyhetsmorgon.
Hälsporre är en tidlös åkomma. Den sortens inflammation var lika vanlig för 40 år sedan, så någon modesjukdom handlar det inte om, påpekar Jonas.
Hårt golv
Främst två aktiviteter bidrar till att det kan göra ont under eller på insidan av hälen. För det första om du har ett jobb där du står mycket på hårt golv. Då kan det vara bra att ha en sko med bättre dämpning med en iläggssula, tipsar Jonas.
Alltför intensiv löpning är den andra boven – eller akilleshälen – i dramat.
– Många löpare har ett lopp som de tränar inför och trots kroppens varningssignaler kämpar de på. Andra är mer lyhörda och återhämtar sig på kortare tid, säger Jonas Parandian.
Han inser att det kan vara svårt att minska på löpningen och träna något annat om man till exempel vill genomföra ett motionslopp. Än svårare blir det om man har ett arbete som bidrar till att framkalla hälsporre.
Gammal eller ung spelar ingen roll. Jonas har haft patienter som har varit äldre än 75 år. De yngsta har varit i tonåren.
Ett år
Vid symptom på hälsporre hänvisar Jonas till en amerikansk studie som förordar att man ska stretcha plantar fascia. Sitt ned och lägg upp foten motstående lår/knä. Böj stortån bakåt.
Sök hjälp om du inte blir bättre. Dra inte ut på lidandet. Han berättar om en patient som gick till vårdcentralen och av läkare fick beskedet att smärtan skulle avta inom ett år, något man också kan läsa på 1177 Vårdguidens hemsida. Till Jonas mottagning kom patienten långt senare och sa: ”Nu har jag väntat i tre år men det har inte blivit bättre.”
Så ska det givetvis inte behöva bli.
Jonas Parandian uppskattar att mer än 80 procent av ”hälsporrarna” tillfrisknar på ett år. Får man individuella tips av naprapat, kroppsterapeut eller sjukgymnast och hjälp med vilka typer av stretchövningar man ska göra för att stärka upp kroppen, så kan det gå mycket snabbare. Då kan man märka skillnad redan efter ett par veckor. Men det är givetvis individuellt och beroende på hur omfattande inflammationen är.
Förebyggande
Innan den molande värken är ett faktum kan man arbeta preventivt med kroppen. Jonas jämför med en löpare som alltför snabbt förlänger sina löpturer. Byt ut två av veckans löpningar med pass för styrka och rörlighet i stället, föreslår han. Variera belastningen.
– Det absolut bästa om man vill förebygga, det är att hålla fotens funktion och vadens muskulatur i topptrim och att man underhåller med stretching och styrkeövningar för både fot och vad. Det är också den bästa behandlingen.
Och nej, han har själv aldrig drabbats. Men han har haft många patienter. Om hälsporren ger sig till känna betonar han att man inte bara ska vänta på att bli symptomfri.
– Hoppas inte på att det går över. Man kan aktivt hjälpa kroppen genom att stretcha de viktiga strukturerna. Om man inte vet vad man ska göra kan man ta hjälp, säger Jonas Parandian.
SYMPTOM OCH SMÄRTA
+ Senan som gör ont heter plantar fascia på medicinskt fackspråk. Åkomman hälsporre heter plantar fasciit.
+ Utbildad personal som naprapat eller sjukgymnast kan lätt ställa en diagnos genom att trycka och känna på foten.
+ Tidiga symptom på hälsporre är att de första stegen på morgonen gör väldigt ont. Man känner en skarp smärta i hälbenet.
+ Innan den skarpa smärtan infaller kan man få en förkänning, en molande värk vid seninfästningen. Då är det bra att minska belastningen. Men många trycker i stället på med löpningen och hoppas att det ska gå över.
+ En inflammation gör mindre ont när man blir varm. Men dagen efter kommer ett bakslag och man har tio gånger så ont.
+ Om besvären beror på motion: Vila från framför allt löpning och promenader tills du inte längre har ont. Du kan ta kortare promenader efter att du inte längre har ont och utöka dem allt eftersom besvären minskar.
+ Studier visar är att stötvågsbehandling funkar för vissa, men inte för andra.
+ Kortisoninjektion lindrar smärtan akut, men då kan det finnas risk för att man fortsätter att överbelasta senans infästning i hälbenet.
+ Enligt den amerikanska rapporten ”Plantar Fasciitis” från i år drabbas en av tio personer av hälsporre under sin livstid.
Källa: Jonas Parandian, American Family Physiscian, 1177.
HÅLL KOLL PÅ KROPPEN
+ Man ska underhålla fotens funktion: Fotens små muskler men även vadmuskulaturen och underbensmusklerna som hjälper till vid isättningen och frånskjutet vid ett löpsteg. Det är också viktigt att vara stark i hela kroppen, i både höft- och knämuskulatur, eftersom det tar bort en stor del av belastningen i löpsteget.
+ Ta för vana att stretcha ut senan plantar fascia kontinuerligt. Det behöver inte vara i samband med träning. Hur ofta beror på vilken övning man gör och hur tung den är. Det finns stretchövningar som man gör tre gånger om dagen, medan andra räcker att man gör varannan eller var tredje dag – för kroppen behöver tid att återhämta sig.
+ Är man osäker är det bättre att börja med lättare stretching. Jämför med marklyft: man kör inte sitt tyngsta lyft första dagen.
Källa: Jonas Parandian
6 ORSAKER TILL HÄLSPORRE
Några av de vanligaste orsakerna till att du drabbas är:
1. Hård eller långvarig belastning av foten, till exempel genom ett arbete där du går och står under långa stunder.
2. Frekvent löpning eller hopp (även felaktig löpteknik) på hårt underlag.
3. Plötslig ökning av träningsdosen vid exempelvis löpning.
4. Långvarig användning av dåliga skor, i synnerhet i kombination med hårt underlag.
5. Bristning i senan under foten.
6. Onormalt höga eller låga fotvalv.
Källa: Hälsporrekliniken
