Socialstyrelsen får i uppdrag att inrätta vårdkompetensrådet, som ska vara på plats vid årsskiftet.

– Sverige behöver utbildad personal inom sjukvården, samtidigt som det finns brist på personal. Därför behöver vården, högskolor och myndigheter samverka mycket bättre. Inom hälso- och sjukvården finns det brist inom 14 av de 22 legitimationsyrken som finns i vården och därtill ska man lägga den brist som finns på undersköterskor, sade högskoleminister Matilda Ernkrans (S) när hon och socialminister Lena Hallengren (S) presenterade initiativet.

Gnissel med praktik

Det nya rådet, som får ett eget kansli hos Socialstyrelsen, är en följd av januariavtalet som slöts av regeringen, L och C. Tanken är att rådet ska ge en tydlig och samstämmig bild av hur personalbehoven ser ut, och föreslå hur och var utbildningarna blir mest effektiva. Det kan till exempel handla om studenternas verksamhetsförlagda utbildning, praktiken, enligt Matilda Ernkrans.

– Jag utgår från att den blir en av de första frågorna som rådet tar sig an. Vi har haft bekymmer med att få till en bra praktik för sjuksköterskorna, där lärosätena sagt att de inte kan fortsätta utbilda om de inte får fram fler praktikplatser. Huvudmännen har sagt att de inte har plats för fler praktikplatser om de inte får mer personal. Här finns en utvecklingspotential.

Kan ge förslag

Rådet ska koncentrera sig på yrkesgrupper som kräver högskoleutbildning. Men i nästa steg kan rådet även få ansvar för fler yrkesgrupper, som undersköterskor och specialistundersköterskor.

TT: Hur långt sträcker sig rådets mandat, vilket mandat får detta råd att peka med hela handen?

– De ska samordna och göra samverkan mer effektiv, men kan naturligtvis också komma med förslag till regeringen, säger Lena Hallengren.

Det nya rådet får 14 ledamöter med representanter från lärosäten, regioner, kommuner, Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet.