Alltfler går ut i svampskogen med bara sociala medier i mobilen som guide. Det finns många svampgrupper där den ovane skickar in bilder och snart får svar om sort och ätlighet. En del frågor i grupperna vittnar om stor okunskap – sopp, skivling eller musseron är helt främmande begrepp för somliga.

– Många tar den enkla och snabba vägen via exempelvis Facebook. Men man måste alltid ta ett eget ansvar, säger Michael Krikorev, mykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, som också driver en svampguide på nätet.

Han rekommenderar den riktigt ovane svampplockaren att ta det riktigt försiktigt i svampskogen.

– Det finns inga genvägar. Man ska lära sig en art i taget.

Förr i tiden fanns en massa myter kring hur giftiga svampar skulle skiljas från ätliga, som att koka svamp med en silversked som skulle visa på giftig eller ätlig. Men sådant är bara nys, enligt Michael Krikorev. Det är hård kunskap som gäller, och man måste lära sig varje art för sig. Både hur den känns igen, hur den plockas och hur den rensas.

Han har dock några tips om bra matsvampar för den ovane som vill ge sig ut och pröva lyckan bland tallar och sly.

– Att plocka soppar är säkert och enkelt. Där finns i alla fall inga dödliga svampar. Några kan vara svagt giftiga eller beska, men det är inga man dör av.
Sopparna känns igen på att de har rör på undersidan, som ser ut som en tvättsvamp.

– Karl Johansvampen är den mest eftertraktade. Det har varit ett bra år för den på många håll. Det börjar bli lite sent för den nu, men i södra Sverige kan den finnas kvar.

Blomkålssvamp är också svår att förväxla, förklarar han.

– Den ser ut precis som ett blomkålshuvud.

Ingen annan svamp blöder

Blodriska, som är orange med i bland lite grönaktig hatt ibland, är också bra för att den inte kan förväxlas så lätt, berättar han.

– Den blöder en morotsfärgad saft när man bryter i den. Det finns det ingen annan svamp som gör.

Fast den som ger sig ut på sin jungfrutur vill förstås hitta själva guldet i skogen, kantarellerna.

– Det är ett bra år för kantareller i år, de är rekordstora. De kan förväxlas med narrkantarell, men det är inte någon giftig svamp.

Liknar kantareller

Narrkantarellerna kan vara förvånansvärt lika de äkta, men är ofta lite rödare i färgtonen, och ihåliga och tunna.

– De har skivor i stället för åsar undertill, som de riktiga kantarellerna har. Men den står som ätlig i många svampböcker, även om det finns de som säger att de får magproblem av att äta den.

Han tycker också att taggsvampar är bra, de kan sällan förväxlas med giftsvampar.

– Den bleka taggsvampen är ljust beige till färgen. Det finns en rödgul variant också, som också är ätlig. Men den ljusa anses bättre. Fast jag vet inte om det är så stor skillnad.

Trattkantareller är egentligen inte så svåra att ta fel på, tycker han. Men på sociala medier är det flera som håller fram otäckingen toppig giftspindling och frågar om de hittat rätt.

– Trattkantarellen är som en tratt, medan toppig giftspindling är toppig. De är egentligen inte alls lika.

Växer tillsammans

Kruxet är bara att de växer på samma ställen, ibland till och med alldeles invid varandra, berättar han. Då måste man vara riktigt noga när man plockar, så man inte greppar hela nävar av rikedomen utan att kolla vad man får med sig.

Han vill också tipsa om den svarta trumpetsvampen. En riktig goding som är svår att förväxla.

En och annan undrar nog över stolt fjällskivling, och likheten med giftiga flugsvampsarter.

– De flesta flugsvampar har ljusa prickar på mörk botten. Den stolta fjällskivlingen har precis tvärtom, mörka fjäll eller prickar på ljus botten. Så har den en lös ring runt foten också, och ett ormskinnsliknande mönster på foten, säger Michael Krikorev.