Lokalpolitiker från Staffanstorp frias från anklagelserna om tjänstefel efter beslutet att införa ett kvotflyktingstopp i kommunen.
– Jag hoppas att Högsta Domstolen sätter tänderna i det här, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet till Sydsvenskan.
Det var i mars 2022 som Migrationsverket aviserade att Staffanstorp skulle ta emot fyra kvotflyktingar från Syrien. Kommunstyrelsen beslutade då om ett omedelbart stopp för mottagande av kvotflyktingar. Det fick åklagare att väcka åtal, då beslutet ansågs stå i strid med bosättningslagen samt att politikerna allvarligt skulle ha missbrukat sin ställning med konsekvenser både för det allmänna och enskilda individer. Men Lunds tingsrätt ogillar åtalet. De tilltalade har inte har åsidosatt något vid myndighetsutövning på det sättet att brottsbalkens bestämmelse om tjänstefel blir tillämplig, skriver tingsrätten i ett pressmeddelande.
– Ordförandeskrivelsen och kommunstyrelsens beslut saknar den precision som krävs för att det ska vara myndighetsutövning mot enskild, vilket är en förutsättning om det ska kunna vara fråga om tjänstefel, säger Lennart Johansson, ordförande i tingsrätten, i en kommentar.
Ingen skyldighet
Tingsrätten konstaterar också att Migrationsverket upphävde besluten om anvisning till Staffanstorps kommun vilket medförde att kommunen inte hade någon skyldighet att ta emot kvotflyktingarna för bosättning när de anlände till flygplatsen den 12 maj 2022.
– Bosättningslagens utformning och Migrationsverkets självständiga roll gör att kommunens vägran att ta emot kvotflyktingarna hade kunnat uppfattas som en politisk markering men hade inte behövt leda till något nytt beslut från Migrationsverkets sida, fortsätter Lennart Johansson.
”Befriande”
81-åriga Yvonne Nilsson (C) var en av de åtalade. Hon röstade emot beslutet men glömde reservera sig. Åklagaren argumenterade för att det rörde sig om ett ”tjänstefel genom oaktsamhet”.
– Befriande, säger hon om frikännandet till Sydsvenskan.
”Så kan vi inte ha det”
Tidningen har också pratat med Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, som hoppas att frågan prövas i högre instans.
– Jag är inte förvånad att de frias, det var den lättaste vägen ut för tingsrätten. Jag hoppas att Högsta Domstolen sätter tänderna i det här, säger han.
– Företeelsen kallas för kommunalt lagtrots – och det här var väl det mest uppenbara exemplet: man fattar ett beslut att man inte ska följa en viss reglering. Så kan vi inte ha det i en rättsstat.
Bryr vi oss lika mycket?
Dagens nyheters reporter Niklas Orrenius noterar i en kommentar att även om de ledande politikerna nu frikänts, så har Staffanstorp redan dömts för diskriminering av den syriska familjen. Det i ett tvistemål där organisationen Malmö mot diskriminering hade stämt Staffanstorps kommun.
”I höstas slog hovrätten fast att Staffanstorp diskriminerat utifrån etniskt ursprung. Det finns ”anledning att anta en familj av annan etnisk tillhörighet, t ex en ukrainsk familj, hade erbjudits hjälp”, skriver han i en kommentar där han också frågar sig varför den domen inte väckt lika mycket uppmärksamhet som åtalet. Kanske på grund av att det var Staffanstorps kommun som blandades – inte politikerna, vilket gör det mer anonymt, skriver Orrenius.
”En annan hypotes är att tidsandan har skiftat, och att vi som samhälle inte bryr oss lika mycket om rasism och diskriminering som vi en gång gjorde”, fortsätter han.
