Sveriges plan för att återställa natur får kritik: ”Ovetenskaplig”

Över 80 procent av Europas livsmiljöer för djur och växter bedöms vara i dåligt skick. För att ge naturen en chans till återhämtning klubbades 2024 EU:s omdiskuterade naturrestaureringslag, tack vare att Österrikes miljöminister gått emot sin egen regeringschef. 

Sverige hör till länderna som motarbetat lagen, som innebär att EU:s medlemsländer ska restaurera 20 procent av unionens land och hav till år 2030, och alla ekosystem som är i behov av det till 2050.

Hur det ska gå till ska beskrivas i nationella restaureringsplaner. Regeringen gav under 2024 fem myndigheter i uppdrag att ta fram ett svenskt förslag till plan, där Sverige lägger sig på absolut miniminivå när det gäller att nå EU:s lagkrav, och använder undantag till fullo. Detta för att ”skydda svenska företags konkurrenskraft”.

Så vad blev resultatet? Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket har nu presenterat sitt förslag till hur EU:s lag ska bli verklighet i Sverige.

– Vårt förslag innebär en höjd ambition i arbetet med att värna svensk natur och säkra viktiga samhällsfunktioner. Många bra åtgärder görs redan, men inte i tillräcklig omfattning, säger Fredrik Hannerz, chef för avdelningen natur och vilt på Naturvårdsverket i en kommentar.

Bland de 201 föreslagna åtgärderna finns att göra naturbete lönsamt, öka grönytor och träd i städer och minska övergödning och bottentrålning i haven. Kostnaderna för åtgärderna uppskattas bli 20 miljarder kronor årligen fram till 2032, vilket är en dryg dubblering av nuvarande medel som är 9 miljarder kronor per år.

”Schizofren bild”

Är åtgärderna tillräckliga? Syre frågar Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid SLU Centrum för biologisk mångfald och EU:s och Sveriges förhandlare vid FN:s biodiversitetskonferens COP15. Han konstaterar att myndigheterna har följt regeringens instruktion att föreslå en plan som lägger sig på förordningens absoluta miniminivå. 

– Planen ger en lite schizofren bild. Den innehåller väldigt många bra åtgärder som kommer att gynna restaureringsarbetet och bidra till att vi når våra nationella och globala mål, men den når inte ända fram, och det beror på instruktionen från regeringen. Myndigheterna har varit pressade att utnyttja alla kryphål som finns, säger Torbjörn Ebenhard.

Tvärtemot regeringens antagande att svenska företag drabbas ekonomiskt av satsningar för att skydda biologisk mångfald kom den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) nyligen med en rapport med slutsatsen att det lönar sig ekonomiskt att restaurera ekosystem.

– Det kostar, men precis som med alla andra investeringar i samhället räknar man med att få avkastning. Regeringen vägrar att inse att detta också kan gälla för natur och ekosystem. Man tror att det bara är en kostnad. Att komma med en plan som bygger på premissen att det ska inte kosta någonting för svenska företag – då har man inte greppat någonting av allvarlighetsgraden. Det är kortsiktigt tänkt, säger Torbjörn Ebenhard.

”Skit i era beräkningar”

Hans bedömning är att att förslaget till svensk naturrestaureringsplan inte skulle godkännas av EU-kommissionen.

– Det uppfyller inte kraven, det är ett solklart fall.

Skälet är enligt Torbjörn Ebenhard att regeringen valt att frångå vetenskapliga bedömningar när det gäller vad som är en så kallad gynnsam referensareal för växters och djurs livsmiljöer. Det syftar på den yta som behövs för att säkerställa att en viss sorts natur och dess typiska arter ska finnas kvar och vara livskraftiga på sikt. 

Istället för att använda sig av den vetenskapliga, ekologiska analys över hur mycket av de listade skogliga livsmiljöerna som skulle behöva finnas, som Naturvårdsverket själva gjorde 2024, har regeringen bett myndigheterna att välja befintlig areal år 1995 som måttstock. Detta med hänvisning till att EU-kommissionen i ett annat sammanhang slagit fast att listade livsmiljöers tillstånd inte får försämras sedan ett lands inträtt i unionen. Eftersom mängden utpekade områden med listade livsmiljöer, ofta ur- och naturskog, inte minskat sedan 1995 skulle Sverige alltså inte behöva återetablera någon sådan skog alls.

– Regeringen har sagt till Naturvårdsverket: Skit i era beräkningar och sätt nivån till när Sverige gick med i EU 1995. Vi har alltså fullt vetenskapliga beräkningar för vad som faktiskt behövs, enligt hur referensareal definieras i förordningen. Då kan man inte ta upp ett slumpmässigt årtal, säger Torbjörn Ebenhard. 

2,5 miljoner hektar skyddad skog – eller noll?

Behovet av återetablering av skog har i planen satts till noll. Samtidigt skriver Naturvårdsverket i en miljökonsekvensbeskrivning till planen att ytterligare 2,5 miljoner hektar skog och 370 000 hektar jordbruksmark skulle behöva återställas enligt EU-förordningen – om man utgår från myndighetens vetenskapliga beräkningar från 2024. 

2,5 miljoner hektar skog är en yta större än landskapet Värmland.

Naturvårdsverket och de andra myndigheterna medger också andra brister i planen. När det gäller livsmiljöer utöver de som listas i art- och habitatdirektivet men som också behöver restaureras skriver myndigheterna: ”I nuläget når förslaget till plan inte målen för arternas livsmiljöer” och ”Åtgärdsförslag för dessa saknas ännu i planen”. 

Något även Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen har reagerat på.

– Tyvärr har regeringen styrt myndighetens arbete så pass mycket att den här planen har en alldeles för låg ambitionsnivå. Naturvårdsverket konstaterar själva att förslaget inte räcker för att uppfylla kraven, säger hon i en kommentar.

Senast den 1 september ska Sverige skicka in sitt förslag till plan till EU-kommissionen, som ska bedöma om den lever upp till lagens krav. Senast 1 september 2027 ska det finnas en färdig nationell naturrestaureringsplan på plats.

Syre har erbjudit miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att besvara kritiken som framförs mot regeringen. Ministerns pressekreterare har bett att få återkomma.