PFAS-stopp skulle hota skördar: ”Vi har inte sett något liknande”

Varje år besprutas fem hundra tusen hektar spannmål med PFAS-bekämpningsmedel som används för att bekämpa ogräs. Därtill kommer omfattande besprutning med insektsmedel och svampmedel i potatisfält, betodling, oljeväxter och flera trädgårdsgrödor. Det framgår av en utredning från Växtskyddsrådet om hur ett eventuellt förbud kan påverka lantbruket och livsmedelsproduktionen. Kemikalieinspektionen utreder nu om det ska bli en utfasning i Sverige för en stor andel av produkterna, likt det beslut som fattades i Danmark i somras. Att bekämpningsmedel dras tillbaka efter att det konstaterats att de inte längre uppfyller villkoren som de godkändes på är i sig inget unikt – men omfattningen är det, konstaterar Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikaliemyndigheten.

– Att ompröva produkter och eventuellt få tillbakadragande av produkter i den här omfattningen som är kritiska för svensk livsmedelsproduktion har vi inte gjort tidigare.

Misstänks skada foster

Kostnaderna och följderna för livsmedelsproduktionen är inget myndigheten tar hänsyn till i omprövningen, utan produkterna ska enbart bedömas utifrån om de fortfarande uppfyller villkoren i Växtskyddsmedelsförordningen. Ett sådant villkor är att de inte får bidra till grundvattenföroreningar över ett gränsvärde på 0,1 mikrogram per liter. De 38 bekämpningsmedel som nu är under omprövning innehåller ämnen som den danska Miljöstyrelsen konstaterat bryts ned till trifluorättiksyra (TFA). En ultrakort PFAS-kemikalie som både är extremt persistent och lättrörlig i miljön. Ämnet utreds också för att klassas som reproduktionstoxiskt, vilket innebär att det misstänks kunna skada det ofödda barnet och påverka fertiliteten. Det har också hittats i höga nivåer i exempelvis rödvin, bröd och pasta.

– Denna studie är chockerande, men inte oväntad för oss som studerar TFA, sa forskaren Hans Peter Arp i en kommentar, apropå studien som analyserade TFA i spannmålsprodukter.

Beslut väntas dröja

Danmark tog i somras beslut om att fasa ut ämnena inom sex till femton månader. Det efter en ettårig studie som visade att flera aktiva ämnen i bekämpningsmedel bröts ned till TFA och kunde förmodas förorena grundvattnet. Beslutet utlöste en mekanism i EU-lagstiftningen som tvingar länder i samma zon, som Sverige, att också undersöka om produkterna uppfyller villkoren. Som Syre tidigare berättat hittas TFA också i den svenska miljöövervakningen långt över gränsvärdet under jordbruksmark – betydligt mer än i andra grundvattenförekomster. Ändå kan ett beslut dröja i Sverige.

– Vi har som ambition att fatta beslut i april 2028, så det är två år från nu, och därefter tillämpa en utfasningsperiod på 18 månader ifall vi fattar beslut om återkallelse, säger Mats Allmyr.

Varför kan ni inte grunda ett tillbakadragande på den danska undersökningen och det faktum att den svenska miljöövervakningen konstaterat TFA i högre nivåer under jordbruksmark än annan mark?

– I den gängse produktprövningen så har Sverige och Danmark olika kriterier för godkännande när det gäller miljökrav. Dels hur man räknar på spridningen till grundvattnet och i övrigt finns det också andra bedömningskriterier som skiljer sig åt.

Alla produkter omfattas inte

Men det är inte alla växtskyddsmedel med PFAS-klassificerade ämnen som används i Sverige som omfattas av omprövningen, runt 14 produkter lämnas utanför. Brist på studier som slår fast att de också bryts ned till TFA är en anledning – trots att de har liknande struktur och sannolikt gör det. En annan är att Kemikalieinspektionen hellre ser att ämnena i produkterna stoppas på EU-nivå, då det innebär en mindre konkurrensnackdel för svenska lantbrukare, förklarar Mats Allmyr.

– Det här som händer nu med att ett land går före och återkallar produkter skapar en dominoeffekt inom samma zon. Det leder till en konkurrenssnedvridning inom unionen och motverkar själva syftet med lagstiftningen, att utjämna konkurrensvillkoren mellan de olika länderna, så att lantbrukare har tillgång till samma typ av växtskyddsmedel och möjligheter att bekämpa skadegörare och ogräs. Så vi inväntar EU-prövningen och ämnesutvärderingen och agerar därefter.

Utvärderingen av aktiva ämnen på EU-nivå dras med kroniska förseningar och kan ofta skjutas upp på grund av politisk hänsyn. Är det inte att frångå försiktighetsprincipen att invänta EU?

– För att tillämpa försiktighetsprincipen krävs ett tillräckligt underlag inom ramen för regelverket.

Siffror behäftade med osäkerheter

Skulle alla PFAS-medel förbjudas skulle det ge 4-5 procent lägre skörd i konventionellt odlad höstvete, enligt utredningen. Ett annat område där ämnena används flitigt är potatisodlingen, där ett bortfall av flera verksamma ämnen samtidigt ”ökar både sjukdomstryck och risken för resistens, vilket kan påverka skördenivåer och lönsamhet i hela sektorn”. För grödor som matlök och frilandsgurka ”saknas helt alternativa bekämpningsmetoder”. Skulle det innebära att den svenska konventionella produktionen av matlök skulle upphöra, rör det sig om ett bortfall på 150 miljoner kronor. Totalt uppskattas bortfallet för alla grödor till en kostnad på 1,2 miljarder kronor. Men Mats Allmyr betonar att siffran i konsekvensutredningen är behäftad med stora osäkerheter.

– Bland annat kopplade konsekvenser som inte har kunnat kvantifieras i utredningen och till hur marknad och odlingssystem anpassas, vilket kan påverka den samlade ekonomiska effekten, säger han.

Det har inte utretts hur mycket det skulle kosta om ämnena blir kvar i fråga om vattenreningen, varför?

– Utredningen syftar till att belysa konsekvenser för trädgårds- och jordbruksproduktion. Frågor om exempelvis vattenrening ligger utanför dess avgränsning.

– Det här är till för att påverka alla olika aktörer som har möjlighet att kunna bidra med lösningar och åtgärder som kan behöva vidtas för att dämpa konsekvenserna för livsmedelsproduktionen, det är enbart med det syftet som utredningen gjorts.

PFAS i bekämpningsmedel ingår inte i det breda förbud (med undantag) som diskuteras inom EU, istället är det tänkt att handskas med inom ramen för Växtskyddförodningen. Växtskyddsrådet är ett samverkansorgan som samlar myndigheter och branschorganisationer för att introducera metoder med lägre miljö- och hälsorisker samt säkerställa tillgången till växtskydd i linje med Livsmedelsstrategin.