Regeringen har talat om tio nya kärnkraftsreaktorer till 2045. Nu säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till SvD att regeringens program gäller fyra reaktorer och att staten bara stöder två. Samtidigt menar han att ny kärnkraft främst behövs för ett stabilare elsystem – inte för att öka elproduktionen – och att det kan bli dyrt utan.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), som ansvarar för finansieringen av ny kärnkraft, meddelade nyligen i en intervju med SvD att regeringens kärnkraftsprogram omfattar fyra stora reaktorer, varav det statliga stödet endast gäller två. Uppgifterna om tio reaktorer till 2045 stämmer inte, trots att regeringen på sin hemsida skriver att de långsiktiga behoven av fossilfri el kan kräva en utbyggnad som ”exempelvis skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer”.
– Dels är det dyrt och komplicerat att bygga ny kärnkraft, dels finns det inte offentligt utrymme i ekonomin att använda det här programmet till det, säger han.
Han bedömer också att EU inte skulle godkänna statsstöd för så många reaktorer, men öppnar för att privata aktörer kan bygga dem.
Tidigare har regeringen hävdat att ny kärnkraft behövs för att täcka det ökande elbehovet till 2045. Niklas Wykman framhåller istället att syftet med kärnkraften är att skapa ett ”mer stabilt och fungerande elsystem”. Enligt honom klarar sig Sverige utan ny kärnkraft, men till en ”väldigt hög” kostnad.
Flera steg mot ny kärnkraft
Regeringen har fattat flera beslut som öppnat för nybyggnation, och med det statliga stöd som röstades igenom i riksdagen i våras har det blivit mindre riskfyllt att satsa på kärnkraft. I augusti förra året samlades också tidöpartiernas ledare framför Ringhals i Halland för att presentera en satsning på så kallade små modulära reaktorer (SMR). Även Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg närvarade och meddelade att företaget gått vidare med två leverantörer.
Socialdemokraterna ändrade sin inställning till ny kärnkraft under förra året, men vill inte bygga ett stort antal reaktorer utan i större utsträckning även satsa på vind- och solel samt batteriutveckling. Vid årsskiftet sa Fredrik Olovsson, partiets energipolitiska talesperson, till SvD att tio reaktorer skulle bli ”fruktansvärt dyrt”. Han tror inte heller att Sverige har en ny reaktor i drift förrän tidigast 2038, och menar att det är osäkert om det ens blir fler reaktorer än de som Vattenfall planerar vid Ringhals.
Samtidigt finns ytterligare faktorer som försvårar utvecklingen av svensk kärnkraft. Miljöpartiet säger nej till statligt stöd för ny kärnkraft, och i en intervju i SVT:s 30 minuter sa språkröret Daniel Helldén nyligen att partiet inte kommer att sitta i en regering som bygger ny kärnkraft. Han menar att Socialdemokraterna måste ändra sin hållning och att regeringens kärnkraftsplaner är orealistiska. Enligt Daniel Helldén bör fokus istället ligga på klimatomställningen, där alla oppositionspartier är överens om att den förnybara elen bör byggas ut på kort sikt – ett tidsperspektiv som kärnkraften inte kan ”klara av”.
Miljörörelsen kritisk
Miljörörelsen är starkt kritisk till de svenska kärnkraftssatsningarna. Greenpeace menar att ny kärnkraft kan kräva några av de största statliga subventionerna i Sveriges historia, samtidigt som den riskerar att öka utsläppen och fördröja industrins elektrifiering. Efter pressträffen där Ringhals-reaktorerna presenterades lyfte Greenpeace att regeringens kärnkraftsplaner är oklara.
– Konkret tidslinje och budget saknas och det finns inget tillstånd. Det enda som finns är helt ogrundade påståenden kring att vi måste ha en massa kärnkraft. Regeringen måste tala klarspråk om kostnaderna och tidsperspektiven, sa Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace då i en kommentar.
