I dag går regeringen vidare med förslaget att sänka straffåldern för vissa allvarliga brott till 13 år. Från den 3 juli i år kommer 13-åringar kunna få fängelse för grova brott såsom mord eller mordförsök, enligt regeringens förslag.
Som ett riktmärke kan en 13-åring förväntas få 1-2 års ungdomsfängelse för ett allvarligt brott, men en domstol kan välja att ge kortare eller längre straff beroende på omständigheterna, meddelar justitieminister Gunnar Strömmer under en presskonferens på måndagen.
För en 14-åring blir riktmärket 3-4 år.
Brotten som ska kunna ge dessa straff är grova brott som ger minst 4 års fängelse på straffskalan i dag, det vill säga brott såsom mord, grova sprängningar, grovt vapenbrott och grov våldtäkt, liksom försök, förberedelse och stämpling till sådana brott.
Domstolarna kommer dock ha möjlighet att välja en annan påföljd än ungdomsfängelse, såsom ungdomsövervakning och ungdomsvård. Däremot kommer sluten ungdomsvård på statliga Sis-hem för unga brottslingar försvinna och ersättas med ungdomsfängelse.
Förslaget som nu går ut på lagrådsremiss innehåller även flera andra ändringar när det gäller unga som begått brott. Bland annat föreslås slopad straffrabatt för 18-20-åringar och minskad straffrabatt för 15-17-åringar. När det gäller den sänkta straffbarhetsåldern så föreslås lagändringen gälla i fem års tid. Därefter behövs ett nytt riksdagsbeslut efter att effekterna utvärderats.
Stark kritik mot förslaget
Förslaget om sänkt straffålder har väckt omfattande kritik i de remissvar som kommit in. Efter dagens besked fortsätter kritiken. Barnens rätt i samhället, Bris, poängterar i ett pressmeddelande att samtliga remissinstanser var kritiska och att Kriminalvården uttryckligen skrivit att de inte är rustade för att ta emot 13- och 14-åringar.
– Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att gå mot all samlad expertis och gå vidare med ett förslag som är kontraproduktivt. Det finns inget vetenskapligt stöd för att förslaget kommer att leda till minskad kriminalitet, snarare tvärtom, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris, i pressmeddelandet.
Akademikerförbundet SSR, som har många medlemmar som jobbar inom kriminalvården, socialtjänsten och på Statens Institutionsstyrelse, skriver i ett pressmeddelande att förslaget är dåligt förberett.
– 13-åringar i fängelse är dyrt, dåligt och ogenomtänkt. Forskningen är tydlig med att tidig inlåsning leder till ökad kriminalitet och en kriminell identitet. Risken för att dessa unga människor kommer att begå fler brott när de kommer ut stiger kraftigt när barn möter fängelsemiljöer i stället för tvångsvård och återanpassning, säger Fredrik Hjulström, expert på Akademikerförbundet SSR, i pressmeddelandet.
Fackförbundet påpekar också att Danmark redan har testat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år och att ”det resulterade i ökade återfall i brott och fler skolavhopp bland barn som dömts”. Med andra ord fick de danska politikerna tänka om och återigen höja straffbarhetåldern.
– När 13-åringar nu riskerar fängelse kommer ännu yngre barn att rekryteras in. När kommer förslagen om 10-åringar i fängelse? undrar Heike Erkers i pressmeddelandet.
