Rapport: Barnfattigdomen består – ensamstående halkar efter

Det är fjärde året i rad som Verian har gjort en undersökning av barnfamiljers ekonomiska situation, på uppdrag av Röda korset, Majblomman, Rädda barnen och Hyresgästföreningen. Årets rapport visar att familjer med starkare ekonomi nu upplever en minskad oro för ekonomin jämfört med 2023 då den första undersökningen gjordes. 

Men utsattheten bland dem med små marginaler finns kvar. Bland annat visar rapporten att 50 procent av ensamstående föräldrar haft svårt att köpa näringsrik mat för alla dagar i veckan. Motsvarande siffra för sammanboende är 34 procent. 41 procent av de ensamstående uppger också att de själva haft svårt att äta sig mätta. Det är mer än dubbelt så många som bland sammanboende (19 procent).

11 procent av de ensamstående uppger att deras barn har haft svårt att äta sig mätta. ”Resultaten visar en ny verklighet i Sverige där matfattigdom inte längre är ett undantag, utan ett återkommande inslag i livet för många barnfamiljer med små marginaler”, skriver Rädda barnen i sin sammanfattning av rapporten. 

45 procent av de ensamstående är oroliga för hur familjens ekonomiska situation påverkar barnens behov och mående, jämfört med 32 procent bland sammanboende.

En av föräldrarna i rapporten skriver att hen oroar sig för att barnen ska ”sakna upplevelser, känna utanförskap för att de inte får samma saker som andra barn.” En annan oroar sig för ”att de inte får äta näringsrik mat eller inte har samma möjligheter som kompisar till aktiviteter.” En tredje skriver: 

”Att mitt barn inte åker på semester eller har lika många kläder som andra barn i skolan. Det är ett socialt handikapp och kan ge lägre status i gruppen.”

Märks i verksamheten

Organisationerna bakom rapporten känner igen berättelserna utifrån det de ser i sin verksamhet. 

– Mönstret i undersökningen speglas i vår verksamhet. En stor del av barnen som får ekonomiskt stöd av Majblomman bor med en ensam mamma. Det är ett underbetyg till Sverige och det är mycket bekymrande att klyftan mellan barn växer, säger Susanne Björneloo, tillförordnad generalsekreterare för Majblomman, i ett pressmeddelande. 

Sara Damber, Sverigechef på Rädda Barnen, stämmer in.

– Rädda Barnen märker av en ökad ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer vi träffar. Barn beskriver att de känner oro, känner av föräldrars (ekonomiska) stress och märker av de små matkassarna. De har inte råd med att till exempel följa med kompisar till badhuset, vara med i en föreningsidrott, eller sådant som för många andra barn är en ren självklarhet. De hamnar utanför, säger hon i pressmeddelandet.

– Det är inte värdigt att barnfamiljer i Sverige ska behöva köa för att få mat eller kläder. Men det är precis vad vi ser. Över hela landet söker sig allt fler till våra verksamheter för att klara vardagen. Våra volontärer möter föräldrar som redan har gjort allt de kan, men ändå inte får ekonomin att gå ihop. Man måste fråga sig om vi vill ha ett samhälle som förlitar sig på att frivilliga delar ut matkassar för att barn ska få det de behöver, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset i pressmeddelandet. 

Uppmanar politiker att agera

I rapportens inledning skriver organisationerna att ”vi vet att en uppväxt i fattigdom ökar riskerna för socialt utanförskap och att de långsiktiga konsekvenserna genererar stora samhällskostnader”. Samtidigt konstaterar de att staten har ett ansvar att stötta i de fall där föräldrar inte klarar av att ge barnen en skälig levnadsstandard.

Organisationernas råd till politikerna är att bland annat att höja och indexera barnbidraget. Det är ett effektivt stöd som når de flesta barnfamiljer, men som de senaste åren minskat i effekt, då det inte följt med i kostnadsutvecklingen, konstaterar de. 

På samma sätt bör även bostadsbidraget höjas och indexeras, skriver de, och tillägger: ”Undvik lagstiftning som riskerar att öka barnfattigdomen och diskriminera barn, så som kvalificering till socialförsäkringarna.”

Även försörjningsstödet bör höjas så att det följer den faktiska kostnadsutvecklingen, menar organisationerna. De vill även se att man inför åtgärder för att stoppa vräkningar som drabbar barn, bland annat genom att införa krav på förebyggande åtgärder när en sådan vräkning riskerar att ske. 

Andra åtgärder som kan införas på lokal och regional nivå är till exempel avgiftsfri kollektivtrafik även på lov, helger och kvällar, avgiftsfri frukost i skolan samt ett ökat stöd till föreningslivet. Att regeringen satsat på fritidskortet är bra, anser organisationerna, men för att det ska bli mer effektivt så behövs ”förbättringar kring tillgänglighet, administrativ enkelhet och riktade insatser till mindre föreningar”.