Fler unga har negativa attityder mot hbtqi+-personer, och sådana attityder sprids bland annat i sociala medier, skriver Hedvig Lindgren. Det påverkar hbtqi+-personers liv och gör det svårare för dem att leva i frihet och trygghet.
DEBATT. Sverige har länge setts som ett föregångsland för hbtqi+-personer och deras rättigheter. Vi har kunnat vara stolta över våra framsteg från samkönade äktenskap till ett samhälle där människor förväntas kunna leva öppet och fritt. Men en ny rapport från Forum för levande historia visar att fler unga uttrycker negativa attityder mot homosexuella, bisexuella och transpersoner än tidigare. Det är ett trendbrott som är både oroande och farligt. Att toleransen minskar bland unga innebär att fler människor växer upp i en vardag där de inte känner sig fria att vara sig själva, vilket leder till psykisk ohälsa, utsatthet och begränsade möjligheter.
Det är viktigt att politiska diskussioner förs och att olika åsikter får utrymme. Samtidigt måste vi komma ihåg att debatten inte handlar om politik i första hand, utan om människor som har rätt att leva sina liv i frihet. Det är oroväckande att allt fler politiska partier tvekar, kompromissar eller ändrar sig snabbt i frågor som handlar om hbtqi+-personers rättigheter, som exempelvis könstillhörighetslagen. Det skickar signaler till unga om att dessa rättigheter inte alltid är stabila, skapar osäkerhet och kan få intolerans att verka legitimt. Medierna bidrar också till detta när komplexa frågor förenklas till rubriker och sensationer, istället för att skapa förståelse och insikt.
Politiska partier som inte har en konservativ och trångsynt bild måste ta ansvar och stå upp. De måste tydligt visa att diskriminering inte är acceptabelt och att alla människor har rätt att leva fritt och tryggt. Det räcker inte med tomma ord. Partier behöver driva politik som säkerställer att barns och ungas rättigheter skyddas, att skolan har resurser för undervisning om normer, identitet och mänskliga rättigheter. Samhället behöver fler positiva förebilder som visar att respekt och omtanke är verkliga värden och inte något man kan kompromissa bort.
Samtidigt vet vi att sociala medier har blivit ett forum för hat och intolerans där unkna värderingar sprids till den unga generationen. Ett positivt steg är det nya mobilförbud som ska införas i skolan. När elever inte ständigt exponeras för sociala medier och digitala flöden där hat, fördomar och stereotyper sprids, får de större möjlighet att reflektera och lära sig om respekt och olikheter i lugn och ro. Skolan kan bli en tryggare plats där samtal om normer, identitet och mänskliga rättigheter får utrymme utan distraktioner, och där eleverna kan utveckla empati och förståelse. Skolan måste ta sitt ansvar och aktivt bidra till att forma en generation som växer upp med respekt för allas lika värde.
Att stå upp för hbtqi+-personer handlar inte om ideologi utan om att försvara individens rätt att leva fritt och tryggt. Om vi inte tar ansvar nu riskerar nästa generation att växa upp i en miljö där intolerans normaliseras. Vi måste visa att Sverige kan vara ett samhälle som värnar frihet, respekt och lika rättigheter för alla. Mobilförbudet är ett konkret steg, men det räcker inte i sig. Vi måste också våga ta debatten på allvar, stå emot konservativa och trångsynta krafter och ge unga både kunskap och stöd för att växa upp i ett samhälle där alla kan känna sig trygga och fria.
