Årets rapport från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) visar att de senaste elva åren har varit de varmaste som någonsin registrerats. Dessutom visar en ny indikator att jordens så kallade energibalans aldrig varit så ur balans som nu. Det innebär att uppvärmningen går allt snabbare.
Varje år sedan 1990-talet presenterar FN:s väderorgan WMO sin rapport ”State of the global climate”. Årets rapport är en dyster läsning, som bland annat konstaterar att alla de elva åren från 2015 till 2025 har varit de enskilt varmaste åren som någonsin uppmätts. År 2025 ser ut att vara antingen det andra eller tredje varmaste året någonsin. Detta trots att året påverkades av det avkylande väderfenomenet La Niña. Mot slutet av 2026 ser det istället ut som att en ny period med det värmande fenomenet El Niño återigen är på väg.
– Om vi övergår till El Niño kommer vi att se en ökning av den globala temperaturen igen och potentiellt till nya rekordnivåer, sa John Kennedy, huvudförfattare till WMO-rapporten, under en presskonferens.
Årets rapport presenterade också en ny indikator som mäter hur snabbt uppvärmningen går. Jordens energibalans har uppmätts sedan 1960 och visar på skillnaden mellan den energi som kommer in till jorden från solen samt den som lämnar vår atmosfär. I ett stabilt klimat är dessa nivåer ungefär lika stora. Men sedan mätningarna började har alltmer energi stannat kvar i vår atmosfär. Ökningen är särskilt markant under de senaste 20 åren, detta till följd av en ökande koncentration av växthusgaser i atmosfären. Under 2024 nådde halterna av metan och dikväveoxid sina högsta nivåer på de senaste 800 000 åren. Halterna av koldioxid nådde de högsta nivåerna på två miljoner år.
– Människans aktiviteter stör i allt högre grad den naturliga jämvikten och vi kommer att leva med dessa konsekvenser i hundratals och tusentals år, säger WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo i ett pressmeddelande.
”Jorden pressas bortom sina gränser”
Även FN:s generalsekreterare António Guterres höjde varnande ord när rapporten presenterades.
– Det globala klimatet är i ett nödläge. Planeten Jorden pressas bortom sina gränser. Varje viktig klimatindikator blinkar rött, sade han.
– Mänskligheten har just upplevt de elva varmaste åren som uppmätts. När historien upprepar sig elva gånger är det inte längre en slump. Det är en uppmaning att agera, fortsatte han.
Bland de klimatindikatorer som rapporten lyfter och som enligt Guterres nu blinkar rött finns havstemperaturerna. Under 2025 nåddes den högsta globala havstemperaturen som uppmätts sedan mätningarna startade 1960. Rekordet har slagits varje år under de senaste nio åren.
Minskande havsis och försurning av haven
De höga havstemperaturerna leder i sig till andra problem. De gör tropiska och sub-tropiska stormar allt kraftigare och bidrar även till avsmältningen av havsis i polarområdena. Siffrorna för havsisens utbredning talar i sig ett tydligt språk: utbredningen av havsis i Arktis var under 2025 den lägsta eller näst lägsta som någonsin uppmätts medan utbredningen av havsis i Antarktis var den tredje lägsta, efter rekordåren 2023 och 2024.
Detta leder till höjda havsnivåer. Under 2025 var havsnivåerna cirka elva cm högre än under 1993 då satellitmätningarna började. Dessutom så har den genomsnittliga höjningen från år 2012 och framåt varit högre än under perioden 1993-2011. Havsnivåhöjningen påverkar kustsamhällen runtom i världen och leder bland annat till grundvattenförsaltning och översvämningar.
Cirka 91 procent av den extra värme som jorden lagrar tas upp av haven. Dessutom har haven under åren 2015 – 2024 sugit upp 29 procent av de mänskligt genererade koldioxidutsläppen. Detta leder till en försurning av haven, vilket hotar de marina ekosystemen, och särskilt organismer såsom skaldjur.
Många hälsoeffekter
Ett kapitel i rapporten lyfter klimatförändringarnas koppling till hälsa. Det tar särskilt fokus på sjukdomen dengue som är den snabbast växande myggburna virussjukdomen i världen. Mellan 100 miljoner och 400 miljoner fall beräknas ske varje år, och Världshälsoorganisationen uppskattar att ungefär hälften av världens befolkning nu riskerar att drabbas. Kapitlets andra fokus är extrem värmestress. Över en tredjedel av den globala arbetskraften (1,2 miljarder människor) utsätts numera för värmerisk på arbetsplatsen någon gång varje år. Hårdast drabbade är arbetare inom jordbruket och byggbranschen.
Och effekterna av de accelererande klimatförändringarna är långt fler än så.
– Vi kan dagligen se att vårt väder blivit mer extremt. År 2025 orsakade värmeböljor, skogsbränder, torka, tropiska cykloner, stormar och översvämningar orsakade tusentals dödsfall, påverkade miljontals människor och orsakade miljarder i ekonomiska förluster”, säger Celeste Saulo i pressmeddelandet.
