Miljögifterna som blev kvar – så fördröjs EU:s förbud

Verksamma ämnen i bekämpningsmedel godkänns normalt i perioder på tio till femton år innan de ska omprövas. På så sätt ska det säkerställas att de inte utgör oacceptabla risker för människa eller miljö. Men Syres kartläggning visar att inget av de 23 ämnen som stoppats i EU de senaste sex åren prövades i tid. Samtliga fick i stället upprepade administrativa förlängningar – en praxis som EU-domstolen i november slog fast inte får ske systematiskt. Det som tagit längst tid, PFAS-bekämpningsmedlet flufenacet, skulle ha utvärderats och fått ett nytt godkännande eller avslag till 2013. Beslutet sköts upp nio gånger innan det togs i mars 2025, efter att ämnet några månader tidigare klassats som hormonstörande. Dessutom bryts det ned till det ultrakorta PFAS‑ämnet TFA som förorenar grundvatten. Studier har kopplat TFA till en ökad risk för fosterskador och minskad fertilitet, vilket gör att det nu utreds för att också klassas som reproduktionstoxiskt inom EU. Salomé Roynel, policyansvarig på den Brysselbaserade organisationen Pesticide action network Europe (Pan), menar att förseningarna innebär att försiktighetsprincipen sätts ur spel när misstänkt farliga ämnen kan vara kvar på marknaden medan processen tillåts dra ut på tiden.

– Vi har sett många fall där förlängningar beviljats tills ämnet befanns vara för skadligt, säger hon.

Nu är det inte säkert att flufenacet hade förbjudits 2013 när det ursprungliga godkännandet löpte ut. En klassificering som hormonstörande är ett uteslutningskriterium – eller ett ”stoppkriterium”, som innebär att det ska förbjudas om exponeringen inte är försumbar. Det då ämnena anses så pass farliga att det inte går att fastställa en ”säker dos”. Men kriteriet kom till 2018 och flufenacet flaggades för klassificeringen först i december 2024, samtidigt som TFA länge inte betraktades som ett hälsoproblem av myndigheterna.

– Både vetenskapen och verktygen för att bedöma riskerna förbättras ständigt, säger Runa Njålsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Administrativa förlängningar

Om det är bortom det sökande företagets kontroll kan administrativa förlängningar ges, enligt gällande regelverk. En orsak till sådana förseningar, som Runa Njålsson pekar på, är resursbrist hos medlemsländer, vilket kan göra att utvärderingar drar ut på tiden. 

Även ämnen där underlagen är klara och EU-kommissionen föreslår att de ska bort kan beslut fortsätta att skjutas upp på grund av motstånd från medlemsländer. Så är fallet med flutolanil, också det ett omtvistat PFAS-ämne som – även om det inte uppfyllde ett ”stoppkriterium” – ansågs för riskfyllt för miljön. Likt flufenacet bryts det ned till TFA och förorenar grundvattnet. Ändå fick det i februari en 12 månader lång administrativ förlängning till juni 2027. 

Runa Njålsson säger att Sverige pressar på för att kommissionen snabbt ska komma fram till beslut gällande ämnen som uppfyller ett ”stoppkriterium” eller är PFAS-ämnen, när dessa ges administrativa förlängningar.

– Vissa ämnen fastnar så sent i processen, även när de ligger helt klara inför beslut.

Överansträngda myndigheter

I november slog EU-domstolen fast, i tre olika domar, att systematiska och automatiska förlängningar är olagliga. Endast i exceptionella fall ska det vara möjligt och då specifikt motiverat och anpassat för att göra färdigt utvärderingen. Salomé Roynel konstaterar att förlängningarna ändå fortsätter. 

– Det är fortfarande många, även om EU-kommissionen nu refererar till domarna.

Runa Njålsson på Kemikalieinspektionen konstaterar också att grundorsaken till flera av förlängningarna kvarstår: Att många myndigheter är överansträngda – och inte hinner med utvärderingarna i tid. 

– Man gör ju ändå så gott man kan för att det här ska flyta på. När man redan är på maxinsats så är det ju svårt att göra ännu bättre. 

Varnas för katastrofala följder

Men även ämnen där underlagen är klara och som uppfyller ett stoppkriterium – till exempel genom att vara hormonstörande – kan bli liggande på kommissionens bord. Ett exempel är ett annat PFAS-bekämpningsmedel, fludioxonil, som också ligger för avgörande och som används i Sverige. Precis som flufenacet slog Efsa fast att fludioxonil uppfyller kriterierna för att klassas som hormonstörande 2024. Det fick stora lantbruksorganisationer i Tyskland att varna för konsekvenserna: Cirka 80 procent av spannmålsutsädet som sås i EU behandlas med fludioxonilhaltiga betningsmedel och utan ett femårigt undantag kommer ”växtodlingen i hela EU hotas”. 

”Företagen inom jordbruks- och livsmedelsindustrin är mycket oroade över den frekventa klassificeringen av viktiga växtskyddsmedel som hormonstörande (endokrina) ämnen. Vi befarar ett snart kommande användningsförbud med katastrofala följder för försörjningen av spannmålssäd samt för diverse baljväxter, men även sallad, spenat och andra grönsaker”, skriver organisationerna i ett öppet brev.

Men undantag för ämnen som uppfyller ett stoppkriterium ska bara ges i exceptionella fall – och endast om exponeringen kan anses bli försumbar. Salomé Roynel på Pesticide action network Europe (Pan) påpekar också att Syngenta, som har tillståndet för fludioxonil, missat en deadline för att ansöka om undantaget. Men trots att utvärderingen och underlaget från Efsa är klart sedan mer än ett år har kommissionen inte kommit med något förslag på beslut. Enligt uppgifter till Pan beror kommissionens avvaktan på politiskx hänsyn. I april 2025 fick ämnet en 15 månader lång administrativ förlängning.

– Det saknas också stöd bland medlemsländerna att förnya det. Men enligt lagstiftningen så ska det förbjudas då det möter stoppkriteriet för hormonstörande, säger Salomé Roynel.

Tyska lantbruksförbundet varnar för katastrofala konsekvenser om ämnet inte får en fem-årig förlängning. Vad tänker du om det? 

– Det innebär att 80 procent besprutas med hormonstörande ämnen, vilket är alarmerande i sig. Att det kommer att få stora konsekvenser för sektorn är ett vanligt argument som används när ett viktigt ämne ska förbjudas. Jag förstår att en utfasning kan vara svår men det bör inte förhindra förbud mot skadliga ämnen och jordbruket borde få det stöd de behöver under övergången. De är också de första att drabbas, säger Salomé Roynel.

Vid sidan av fludioxonil rör det sig om flera andra ämnen som Efsa konstaterat uppfyller stoppkriteriet – men där kommissionen ännu inte lagt något förslag till beslut. Runa Njålsson på Kemikalieinspektionen bekräftar att en del ämnen likt fludioxonil är känsliga. Men säger att Sverige och en del andra länder lämnar deklarationer om att kommissionen ska skynda på och komma fram till beslut så fort som möjligt, när de ser att beslut som rör problematiska ämnen skjuts upp.

– Det är egentligen bara det vi kan göra.

Ofullständiga ansökningar

Även om administrativa förlängningar enligt reglerna bara får ges om förseningarna inte beror på det sökande företaget, menar PAN att en annan orsak till förseningar är att företag lämnar in ofullständiga ansökningar. När mer data måste begäras in kan processen dra ut på tiden – och ämnet bli kvar på marknaden längre.

Enligt lag måste alla genomförda studier ingå i den dokumentation som lämnas in till myndigheterna vid ansökan om godkännande eller förnyelse av ett ämne. Men när forskare vid Stockholms universitet jämförde studier om neurologiska effekter som företag lämnat till USA:s miljömyndighet med dem som skickats till EU, upptäckte de att en fjärdedel saknades i EU-ansökningarna. Ett av ämnena i genomgången var svampmedlet fluazinam, där en djurstudie visat att höga doser av substansen ledde till mindre storlek på rått-ungars hjärnor – och att det försenade deras könsmognad.

– Hjärnans utveckling är väldigt lik hos råttor och människor. Vi måste utgå från att om en substans skadar en råttunges hjärna så skadar den förmodligen oss också, sa forskaren Axel Mie till SVT i samband med att studien publicerades 2023.

Försenad utvärdering

Fluazinam var då under utvärdering trots att den ursprungliga godkännandeperioden för ämnet skulle upphört 2019. Flera förseningar har motiverats med att myndigheterna begärt in kompletterande data för att avgöra om ämnet är hormonstörande enligt det stoppkriterium som infördes 2018, efter att ansökan lämnats in. Senast i februari i år fick ämnet en ny administrativ förlängning – den här gången med 19 månader. Samtidigt ökade användningen av fluazinam i Sverige kraftigt – från 0,5 ton till 12,1 ton – under de år utvärderingen dragit ut på tiden.

– Jag tycker det vore bra om den här studien så snabbt som möjligt kan ligga till grund till ett beslut från EU om godkännande eller inte godkännande, säger Axel Mie till Syre. 

– Det är tänkbart att studien skulle kunna påverka godkännandet i EU, antingen för hela substansen eller för vissa användningar.

Fluazinam är också ett av de PFAS-bekämpningsmedel som Danmark i somras bestämde ska fasas ut nationellt. Ämnet lyftes också som särskilt problematiskt bland PFAS-bekämpningsmedlen, då varje molekyl har två ändelser av kolatomer med fluoratomer, som därför kan brytas ned till dubbelt så många TFA-molekyler, som förorenar grundvattnet.

Kommissionen vill förenkla

Samtidigt som kommissionen möter hård kritik från Pesticide action network kommer  det också kritik från motsatt håll, från flera medlemsländer. Så sent som i februari varnade flera länder i jordbruksrådet – i likhet med det tyska lantbruksförbundet – för att ämnen försvinner från marknaden snabbare än alternativ hinner utvecklas. Det är ett inspel inför förhandlingarna om ett av EU-kommissionens omnibusförslag, som kan innebära drastiska förändringar i växtskyddsförordningen.

Istället för att standard ska vara cykliska omprövningar ska ämnen godkännas på tills vidare, med undantag endast för de ämnen som anses farligast. Ämnen som uppfyller EU:s stoppkriterier – till exempel hormonstörande ämnen – ska lättare kunna få femåriga undantag. När ämnen stoppas ska också utfasningsperioden kunna förlängas från 18 till 36 månader. 

Samtidigt ska förändringarna kunna frigöra resurser till artikel 21 i förordningen som gör det möjligt att starta en ny utvärdering av ett ämne – innan en godkännandeperiod löper ut, i det fall nya rön dyker upp. Dessutom vill man påskynda godkännanden av biopesticider, såsom mikroorganismer (bakterier/svampar) eller feromoner som bekämpar skadedjur utan att skada miljön på samma sätt som kemiska bekämpningsmedel. 

– Vi stärker de verktyg som finns tillgängliga för att bekämpa växtsjukdomar genom att främja biologiska bekämpningsmetoder. Vi stöder våra jordbrukare genom att ge dem mer tid att identifiera genomförbara alternativ när verksamma ämnen inte längre finns tillgängliga på marknaden, sa Christophe Hansen, kommissionsledamot med ansvar för jordbruk och livsmedel i samband med att förslaget presenterades i december.

Ska spara pengar

Förslaget skulle spara myndigheter och företag stora summor och samtidigt behålla EU:s strikta krav för hälso- och miljöskydd, enligt EU-kommissionen. Men det tror inte Salomé Roynel vid Pan. Istället ser hon framför sig hur lantbrukare blir låsta vid många kemikalier som vid cykliska utvärderingar skulle ha visat sig vara farliga för vår hälsa eller miljö. 

Enligt organisationens beräkningar rör det sig om 31 ämnen som inte fått förnyat godkännande på grund av risker identifierade i samband med den cykliska utvärderingen sedan 2011 – men som hade fått det med det förslag som kommissionen nu presenterat. På listan finns bland annat mankozeb som använts flitigt i Sverige och som stoppades 2020 efter att det klassats som både reproduktionstoxiskt och hormonstörande. Då hade det använts i flera decennier.  

– Genom att ge obegränsade tillstånd skulle kommissionen låsa systemet. Det är också väldigt svårt att tro att biologiska bekämpningsmedel kommer att användas istället för syntetiska bekämpningsmedel, eftersom det inte finns några ordentliga incitament och inte heller något ekonomiskt stöd eller rådgivning för jordbrukare som vill övergå till dessa metoder, säger Salomé Roynel.

Kan inte förslaget frigöra resurser till fler artikel 21-ärenden? 

– Det är vad de hävdar. Men vi vet också att kommissionen hittills inte tillämpat artikel 21 systematiskt när medlemsstaterna har begärt det. Förslaget ger kommissionen stort handlingsutrymme att avgöra vilka ämnen som ska granskas och när, vilket enligt vår erfarenhet riskerar att varken göra systemet smartare eller stärka skyddet inom EU.

I stället menar hon att det nuvarande systemet behöver förstärkas genom höjda ansökningsavgifter för företagen och striktare krav på att ansökningarna är kompletta från början. 

– Då kan systemet fungera bättre, säger Salomé Roynel.