Ödestimme för Arktiska rådet: ”Oroväckande”

Varje år träffas staterna runt Arktis i Arktiska rådet för att avhandla sådant som hållbar utveckling och miljöskydd, under devisen ”High north, low tension”. Det var i alla fall Norges förhoppning för samarbetet när det sjösattes efter kalla krigets slut. Att det viktiga arbetet för miljön inte skulle äventyras trots områdets strategiska läge. Men när Ryssland invaderade Ukraina var landet ordförande och rådets arbete sattes tillfälligt på paus. Nu kan Trumps hot om att ta över Grönland åter igen sätta arbetet i gungning, befarar Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet och medlem i en av Arktiska rådets expertgrupper.

– Situationen är redan illa nog och får vi en situation där USA antingen med ekonomiska påtryckningar eller militärt skulle ta över Grönland så befarar jag att det kommer att få allvarliga konsekvenser för Arktiska rådets framtid, säger Dag Avango.

Rådet är redan ifrågasatt

Samtidigt är det ett känsligt ämne. Små sprickor i samarbetet kan utnyttjas av krafter som ifrågasätter rådets legitimitet, då Ryssland som har längst arktisk kust inte deltar på samma sätt som tidigare, fortsätter Dag Avango.

– Det kommer bland annat ifrån aktörer från länder som vill ha ett större inflytande i Arktis och som inte tillhör Arktiska rådet eller är observatörer i det, säger han.

På spel är det samarbete som Arktiska rådet byggt upp och framtiden för den forskning och det miljöskydd som rådet möjliggör.

– Det som händer i Arktis med den väldigt snabba uppvärmningen som sker där, det påverkar resten av världen, inte minst Grönland vars inlandsis smälter i hög takt och tillför mer vatten till haven och leder till ökande havsnivåer.

Kan bli lösning som på Cypern

Under toppmötet i Davos tonar Donald Trump ned hotet att ta över Grönland, ”jag kommer inte använda våld”, säger han under ett tal. Senare meddelar han på Truth social, efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte, att han har ”skapat ramen för ett framtida avtal avseende Grönland och, i själva verket, hela Arktisregionen”. Även hotet om att införa strafftullar dras tillbaka. Enligt uppgifter till New York Times rör det sig om en typ av kompromiss där USA kan få full suveränitet över små områden av Grönland för militära baser.

”En av de tjänstemän som deltog i mötena jämförde konceptet med Storbritanniens baser på Cypern, som betraktas som brittiskt territorium”, skriver New York Times.

”Väldigt oroväckande”

Militära frågor diskuteras inte i Arktiska rådet. Då hade det samarbetet inte fungerat, säger Dag Avango. Men han tror ändå att arbetet som rör hållbar utveckling och miljö bidrar till att minska spänningar. Hur och i vilken grad det kommer att göra det framöver, är däremot mer oklart.

– Jag är historiker och med historikerns blick på det hela så har den arktiska regionen varit föremål för geopolitisk konflikt flera gånger tillbaka i historien. Situationen är inte bestående. När vi får större geopolitiska spänningar, konfliktytor och intressemotsättning i andra delar av världen så får det ofta en konsekvens i Arktis. Så det är det vi ser nu. Vad det kommer att leda till däremot är svårförutsägbart men väldigt oroväckande. 

Hur har samarbetet i din arbetsgrupp förändrats under USA:s nuvarande administration?

– En sak är ju klar och det är att man inte kan tala och skriva om klimatförändringar på det sätt som man gjorde innan. Det finns det många exempel på, det är ett begrepp som den nuvarande amerikanska administrationen under Trump inte accepterar. Man får hitta sätt att prata runt det.

– Vi står i samma situation som många andra organisationer som arbetar med internationellt samarbete där USA ingår. Det är en situation där förändringarna är så snabba så att vi har svårt att kunna säga vad det här ska leda till.