Kritik mot domen om grovt djurplågeri på Ölandsgård

Fängelse i nio månader och utvisning blev straffet för den man som dömdes för grovt djurplågeri på en mjölkgård på Öland. Kalmar tingsrätt slår fast att han har utsatt två kor för lidande. Den ena kon fick ett skaft till en gödselskrapa nedtryckt i halsen. Den andra kon blev slagen och sparkad när hon inte kunde resa sig upp. 

I filmer som Djurrättsalliansen upptagit med dold kamera, som visades i TV4:s Kalla fakta, syns hur en  ko som ligger ner blir slagen upprepade gånger med en gödselskrapa, både på kroppen och huvudet. Mannen i bild sparkar och hoppar också på kon och försöker dra iväg den med ett rep runt benet. 

Mannen som var anställd på gården förklarar att kon satt fast och han var rädd att den skulle dö. Han menar att hans agerande var nödvändigt för att befria djuret och att ”man måste inspirera kon att flytta sig själv”, står det i domen. 

Tingsrätten bedömer däremot att gärningen inneburit allvarligt lidande och varit särskilt hänsynslös.

”Utstuderat” våld

Tingsrätten menar att filmerna också motbevisar mannens uppgifter om att en annan ko självmant tagit skaftet till en gödselskrapa i munnen och tuggat på det. Mannens hänvisning till att det krävs två personer för att stoppa in en spruta med kalcium i munnen på en ko och att det skulle vara omöjligt att själv stoppa in ett träskaft mot kons vilja ses av rätten som irrelevant.

Mer än hälften av skaftet som uppskattas till över 150 centimeter långt trycks i filmsekvensen ned i mun och hals. Medan kon står och tuggar frenetiskt med uppsträckt huvud backar mannen undan och skrattar, samtidigt som han förefaller filma med sin mobiltelefon. 

Våldet är ”särskilt utstuderat och hänsynslöst” och orsakar kon smärta, stress och risk för skador, enligt ett veterinärutlåtande från Elina Åsbjer, specialist inom djurvälfärd. Hon påpekar att vissa kor utsätts för våld som är ”långvarigt, upprepat och grovt”. 

”Mannens agerande ger intrycket av att han blir lätt irriterad och då tenderar att bruka våld mot djuren”, står det i utlåtandet. 

Ingen veterinärundersökning

Tingsrätten påpekar att bevisningen främst består av filmer som har spelats in under en vecka i november 2025. Det konstateras att det är åklagarens uppgift att lägga fram tillräcklig bevisning, vidare att det inte har lämnats någon närmare bevisning om förhållandena på gården och att korna inte har blivit undersökta av veterinär. Det påtalas även att det i normalfallet gällande åtal om vanvård ofta åberopas omfattande utredning och inspektioner från länsstyrelsen. 

I förundersökningsprotokollet ingår flera kontroller med noterade brister och förelägganden från länsstyrelsen. Det har också inkommit anmälningar från allmänheten om djur som far illa. 

Rådmannen Ulrika Kvarnsjö kommenterar i ett pressmeddelande: 

– Att ett agerande inte är att bedöma som djurplågeri behöver inte betyda att det är lämpligt eller förenligt med djurskyddslagstiftning.

Utöver de två korna som utsatts för grovt djurplågeri bedömer tingsrätten att åklagarens bevisning inte har varit tillräcklig för att ”det ska anses utrett att djuren har utsatts för lidande”, står det i pressmeddelandet. 

Exempelvis anses det inte visat att kalven som filmats som ett ”skämt” med en tänd cigarett i mungipan utsatts för lidande, även om tingsrätten ser allvarligt på agerandet att utsätta en bedövad kalv som inte kan freda sig för ”icke önskvärt beteende”. 

”Att låta en sederad kalv, som alltså fått så mycket lugnande medel att den inte kan undvika obehaget genom att avlägsna sig men som ändå är vid fullt medvetande, röka en cigarett tyder även det på en hänsynslös inställning till djuren”, skriver veterinären i utlåtandet.

Tingsrätten ser också allvarligt på att en metallbom fällts ner på ryggen på en ko. 

”Visst våld verkar heller inte ha annat syfte än att medvetet skada korna…” står det i utlåtandet.

Men då veterinären har skrivit att detta ”torde” orsaka smärta och lidande anses det inte bevisat.  

”Sedvanligt arbete”

Filmerna på när båda åtalade männen slår och sparkar olika djur är inte heller tillräckliga bevis för att djuren har orsakats lidande. Tingsrätten konstaterar att veterinären genomgående uttrycker att agerandet ”kan” orsaka lidande. 

Mannen som frias helt från alla anklagelser driver verksamheten och han förklarar att det som visas är ”ett normalt arbetssätt”. Gödselskrapan är ”hans förlängda arm”, som han använder för att vägleda korna, ibland genom att banka dem i huvudet. Han menar att korna inte får ont eller blir stressade av det, eller av att han skriker åt dem. Det är bara ”sedvanligt arbete”. Gödselskrapan behövs också som försvar ifall en ko skulle tränga in honom eller hoppa på honom.

Ett vittne som har arbetat på gården bekräftar att man måste ha en gödselskrapa för att skydda sig och att man kan behöva peka vid kons huvud. Han menar att det ser värre ut än det är och att alla bönder har sitt arbetssätt som djuren blir vana vid. 

Jenny Yngvesson, djuretolog vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommenterar till TV4:

– Det finns ganska mycket forskning kring hur rädda kor blir av att vi skriker på dem och det förvärras ju naturligtivs av att man slår dem också.

Åtalspunkterna om vanvård, gödselpansar, överbeläggning och underhull förklaras av lantbrukaren bland annat med att en del djur är i underhull efter sommarbete och vissa kor brukar lägga sig i skrapgången där gödslet samlas. En olagligt uppbunden kalv förklaras med att den annars skulle rymma och blödande svansar förklaras med att de kan bli klämda eller trampade på. Hälta förklaras med att kon kan precis kan ha klivit upp, eller har ”levt rövare”.

Tingsrätten konstaterar att det är vanligt att inspektioner och veterinärundersökningar ligger till grund vid åtal för vanvård. Filmerna ger inte tillräckligt med stöd för att hävda djurplågeri.

”Tingsrätten anser att det är en brist att närmare utredning saknas”, står det i domen. 

Kritik mot åtalet

”Åklagaren måste göra om och göra rätt!” skriver Roger Pettersson, generalsekreterare för World animal protection Sverige, i en debattartikel i Syre. Han menar att åklagaren måste överklaga och yrka på normalgraden av djurplågeri samt att brott mot djurskyddslagen måste prövas. 

”Om denna dom står orörd riskerar vi en farlig signal, nämligen att även dokumenterade övergrepp kan rinna ut i sanden om lidandet inte går att bevisa in i minsta detalj”, skriver han.

Flera organisationer har framfört kritik, däribland Djurskyddet Sverige. 

– Jättebra att man väckte åtal om grovt djurplågeri, detta är ju precis sådana fall som gör att lagen behövde utökas med detta. Men man borde även ha väckt åtal för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen eftersom det ju annars blir precis som det hände, att personer går fria fast det borde finnas bevis för lagbrott, kommenterar Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, till Syre. 

Anna Lundvall, sakkunnig på Djurskyddet Sverige, håller med. 

– Vi menar att åklagaren kunde lagt mer tid på bevisen och även åkallat rapporter och beslut från länsstyrelsen, samt även väckt åtal för djurplågeri och brott mot djurskyddslagen, säger hon.

”Djurägaren är ansvarig”

Enligt TV4 visar filmerna hur även en kvinna slår korna, men hon blev inte åtalad. 

– Jag kan inte svara på varför man inte väckte åtal mot den tredje. Men generellt anser vi att alla bör åtalas och att särskilt ansvar bör läggas på ägaren. Varje person som slår ett djur har ansvar för sina handlingar men djurägaren är ansvarig för sina djur och bör därför åtalas oavsett om man har bevis för att denne slagit djuren, säger Åsa Hagelstedt.

Anna Lundvall påpekar att de enda kraven som verkar ha ställts på anställda är att de själva får stå för inköp av nya gödselskrapor om de går sönder när man slår djuren.

– Det är ju ett tydligt bevis på att man sett och inte agerat, säger hon. 

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), kommenterade filmerna i TV4 Nyhetsmorgon med att man har gått alldeles för långt, ”över alla tänkbara gränser”. Arla införde ett tillfälligt stopp av mjölkleveranser, som sedan hävdes. 

Efter avslöjandet om förhållandena på mjölkgården har länsstyrelsen upprättat två prövningar om djurförbud, rapporterar Djurrättsalliansen på Facebook.

Djurskyddet Sverige skriver på Facebook att det behövs specialister på området inom både polis och åklagarmyndighet. Åsa Hagelstedt menar att det är tydligt att personligt engagemang påverkar hur exempelvis polisen hanterar anmälningar om brott mot djurskyddslagen.

– Det är tyvärr fortfarande ovanligt med fällande domar gällande djurplågeri och grovt djurplågeri så det behövs att rättsväsendet har kompetens och tar dessa brott på allvar. Självklart önskar vi att alla poliser och åklagare var både kunniga och engagerade för djurens bästa, men realistiskt är det större chans att fler brott anmäls, går till åtal och att personer döms om personer med särskild kompetens tar emot anmälningarna och driver åtalen, säger hon.