Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft som gör landets kommuner skyldiga att se till att det går att sortera avfall såsom plast, papper och metall även mitt inne i stan. Nu måste sorteringspunkter finnas på alla större, offentliga platser.
Den nya lagen som trädde ikraft den 1 januari innebär att alla kommuner blir skyldiga att sätta upp så kallade sorteringspunkter på alla offentliga platser. Det kan handla om parker eller torg, och gäller för ytor som är större än 2 000 kvadratmeter och där det kan tänkas uppkomma betydande mängder förpackningsavfall och där kommunen har renhållningsansvar för platsen.
På dessa punkter ska det gå att sortera plast, glas, papper och metall. På vissa platser kommer det även finnas insamling för pantburkar och flaskor.
Nedskräpningen måste minska
Det hela är en del i att nå Sveriges mål om att minska nedskräpningen, som bland annat handlar om att halvera nedskräpningen av engångsplastförpackningar till år 2030 jämfört med 2023. Men både när det gäller detta mål och målen om engångsmuggar och matförpackningar, där användandet ska ha halverats till 2026 jämfört med 2022, så går det för långsamt. En minskning i nedskräpningen syns bara på vissa områden, enligt Håll Sverige rents senaste nationella skräpmätning. Det handlar bland annat om plastkorkar, mycket tunna plastpåsar (för frukt och grönt) och plastsugrör, det vill säga produkter som olika lagar numera reglerar. Så med nya regler finns möjligheten att få till ytterligare minskningar.
– Sorteringspunkterna kan göra stor skillnad. När det finns möjlighet att sortera där skräpet uppstår minskar risken att förpackningar hamnar på marken. Det leder till mindre nedskräpning, mer återvinning och mer trivsamma platser för alla, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent, i ett pressmeddelande.
Plaståtervinningen når inte målen
När det gäller återvinning av plastförpackningar så är Sverige långt ifrån att nå målen, som är en återvinningsgrad på 50 procent till 2025 och 55 procent till 2030. Under 2024 så samlades 31 procent av alla plastförpackningar in, enligt Naturvårdsverket. Enligt Svensk plaståtervinning så återvanns bara 42 procent av dessa, vilket ger en faktisk återvinningsgrad på bara 13 procent, skriver Håll Sverige rent.
– Att inte nå målen är negativt för både klimat, miljö och leder dessutom till att Sverige varje år betalar miljardbelopp i EU-avgifter för plastförpackningar som inte återvinns, säger Johanna Ragnartz i pressmeddelandet.
I budgeten för 2024 avsatte den svenska regeringen 1,4 miljarder för att betala EU:s avgift för plastförpackningar som inte återvinns.
