Trädgårdsmästaren Jasmine Waara: ”Fröodling behöver bli folkligt igen!”

Ordet fröodling låter kanske märkligt, för all odling börjar ju med ett frö. Men det handlar om fröets kretslopp, förklarar trädgårdsmästaren Jasmine Waara.

– Fröodling betyder att man odlar från frö till frö, alltså att man skapar ett kretslopp av frö, så att man inte behöver köpa nytt frö hela tiden. Det är inte konstigare än så. 

Jasmine Waara är ordförande för den ideella föreningen Sesam, vars medlemmar bevarar köksträdgårdens mångfald av gamla sorter för framtiden genom fröodling.

– När vi fröodlar i bevarandesyfte betyder det att vi inte bara ”sparar lite frö”, utan vi tar hänsyn till plantantal, isoleringsavstånd och selektion, för att slippa oönskad korspollinering (se ordlista nedan) och få riktigt bra frökvalitet. För vi vill ju att den här sorten ska fortsätta finnas i framtiden och ha kvar de egenskaper som den ska ha.

I sociala medier uppmanar Jasmine Waara, som då kallar sig Trädgårdstrollet, Sveriges 5,3 miljoner fritidsodlare att fröodla åtminstone en sort i bevarandesyfte. 

– Om man vill bevara en sort för framtiden så är det enda sättet, eftersom fröfirmor ändrar sitt sortiment från år till år. Du kan inte lita på att de alltid ska ha just din favorittomat till exempel i sitt sortiment i all evighet, för det kommer de inte att ha. 

Samarbeta med andra odlare

Fröodling i bevarandesyfte kan vara lätt eller komplicerat beroende på gröda, enligt Jasmine Waara. 

– När man hör det här med plantantal, isoleringsavstånd och selektion, då tänker många att det är svårt och läbbigt, men så behöver det ju inte vara. 

För nybörjare rekommenderar Jasmine Waara att börja med exempelvis ärtor, trädgårdsbönor eller tomat, som hinner mogna på odlingsplatsen. Alla växter hinner inte ge fullmoget frö i alla delar av Sverige.

– När vi fröodlar vill vi inte bara ha fram ätmogna grönsaker, utan då vill vi ha fullmoget frö, och det tar längre tid. 

En annan sak att tänka på är att vissa växter lätt korspollinerar sig med varandra, till exempel vissa slags kål och raps. Då behövs tillräckliga avstånd mellan grödorna. Och så måste man som fröodlare i bevarandesyfte spara fröer från tillräckligt många plantor för att ha en tillräckligt bred genbas så att växterna inte drabbas av så kallad inavelsdepression, som ger sämre grobarhet. Majs och morötter är känsliga för detta.

– Så då kan det vara odlingsyta som begränsar, för att man ska ha plats med tillräckligt många plantor. Men alla plantorna behöver ju inte stå hos samma odlare. Man kan ju samarbeta och träffas i slutet av säsongen och slå ihop sin fröskörd, säger Jasmine Waara.

Känsla av rikedom

Själv är hon med i lokala frögemenskaper och byter fröer med andra fröodlare inom föreningen Sesam.

– Det är beroendeframkallande och väldigt roligt, men jag kan ju inte fröodla allt själv. Man kan i beredskapssyfte gå ihop med sina grannar eller odlingskompisar. Det är ett jättebra sätt att knyta kontakter med andra odlare. Det ska gärna vara gångavstånd eller cykelavstånd om det ska vara riktigt bra beredskap. 

Jasmine Waara fröodlar mer för varje år som går, och ser ett ökande intresse för fröodling i sin omgivning, berättar hon.

– Om det blir kris imorgon, då har jag så jag klarar mig. Men jag köper också frö för att jag tycker att det är roligt. Jag vill heller inte att folk ska sluta köpa frö. Jag vill bara att de ska lära sig odla eget frö också.

Att odla frö skapar en känsla av enorm rikedom för Jasmine Waara. 

– Jag känner mig som Joakim von Anka i slutet av varje säsong. Istället för att simma i guldpengar så simmar jag i frön. Känslan av rikedom är helt oslagbar!

Står emot klimatförändring

Men framför allt behövs fröodlingen för framtidens matförsörjning i ett föränderligt klimat, menar Jasmine Waara.

 – Jag odlar inte kultursorter av nostalgiska skäl, utan vi behöver de här gamla sorterna för att kunna ta fram nya sorter i framtiden, som står emot klimatförändringarna. För de har en bredare genetisk bas, som hårt förädlade moderna sorter inte har. Jag odlar väldigt mycket lokalsorter som passar Uppland där jag bor och odlar, eftersom de har odlats i många generationer så är det bra lokalt klimatanpassat frö. De är odlingssäkra sorter, som jag vet hinner ge fullmoget frö i min växtzon.

Nya sorters fröer ger ofta större skörd, så varför ska vi odla gamla frösorter? Räcker det inte med att genbanker bevarar dem?

– Genbanker fryser ner sina fröer, men frön behöver odlas för att hänga med i utvecklingen. De måste vara i odling om de ska kunna anpassa sig efter klimatförändringar och sjukdomar, skadedjur och allt vad det nu är för någonting, säger Jasmine Waara.

Gamla frösorter, som även kallas kultursorter, saluförs av ett fåtal svenska fröodlare (se faktaruta).

– Vi ska självklart stötta de småskaliga svenska fröfirmorna, men de är få och de är små. De stora fröproducerande länderna som alla stora fröfirmor hämtar sitt frö ifrån kommer inte lämpa sig för fröodling i framtiden på grund av klimatförändringar. Varifrån ska vi få vårt frö då? Vi måste börja fröodla nu!

Makten över fröerna

Under 1900-talets första hälft fanns i Sverige en omfattande produktion av grönsaksfrö, som blev ännu större under andra världskriget på grund av importrestriktioner. Då täcktes i stort sett hela landets behov av inhemskt frö, som under 1960-talet ersattes med importerat, billigare utsäde.

– Förr visste folk hur man gjorde det här för annars fick man svälta. Nuförtiden så betraktar många odlare det här med fröodling som någon slags mysko elitkunskap och det är det verkligen inte. Fröodling behöver bli folkligt igen, säger Jasmine Waara.

Men ett problem är att många som har kunskapen om fröodling är äldre, säger hon.

– Ska kunskapen dö med dem, eller ska vi lära oss det här nu när vi fortfarande har chansen? Vem ska ha makten? Vem ska ha kunskapen över hur man fröodlar i bevarandesyfte? Är det bara de här firmorna? Är det rimligt?

Hybrider ersätter kulturarvssorter

På tal om de stora fröfirmorna, i filmen Kriget mot fröerna beskrevs F1-hybrider som ett sorts Frankensteins monster. Hur tänker du om den sortens fröer?

– Jag är ju framför allt en fröodlare som gillar att odla från frö till frö, och ur det perspektivet är ju F1-hybrider egentligen en ganska ointressant återvändsgränd. Men med det sagt tycker jag att det behövs en mer nyanserad bild av F1-hybrider. Det finns ju F1-hybrider som har tagits fram för att lösa väldigt specifika problem. 

Som exempel tar Jasmine Waara upp kålsorter som man har tagit fram för att de ska vara extra motståndskraftiga mot den allvarliga sjukdomen klumprotsjuka, och F1-morötter som står emot morotsfluga bättre. Det finns F1-tomater som har högre näringsinnehåll.

– Så problemet med F1-hybrider är inte att de finns, men att de nästan helt ersätter kultursorter är ett stort problem. Att bara passivt undvika F1-hybrider som många fritidsodlare gör räcker inte, vill man att gamla kultursorter ska fortsätta finnas så behöver vi aktivt fortsätta att fröodla dem i bevarandesyfte. Det är enda sättet att bevara dem för framtiden.