Cyklingen är inte jämt utbredd mellan olika grupper i den svenska befolkningen. Nu har en ny studie tittat på varför låginkomsttagare cyklar mindre än genomsnittet. Och det handlar om allt från obekväma svettkänslor till arbetsvillkor och trygghet.
Att använda cykeln som transportmedel är bra för hälsan och bra för miljön. Men det finns många anledningar till varför personer väljer bort cykeln i vardagen, långt fler än bara tillgång till bra cykelbanor. I en ny studie från Trivector Mobility och VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, så har man djupintervjuat några personer med låginkomstyrken, för att bättre förstå varför denna grupp i högre grad väljer bort cykeln.
När det gäller cykling till och från jobbet så påverkas den av att arbetsvillkoren i låginkomstyrken ofta ser annorlunda ut än många kontorsjobb med flexibla arbetstider, beskriver studien. Tidiga morgonpass, sena kvällspass och fysiskt krävande arbete gör att cyklandet upplevs som en ytterligare påfrestning i vardagen. ”Ska jag börja cykla klockan 4.32 i september?”, frågar sig en av deltagarna som arbetar som busschaufför.
För den som arbetar med planering och vill öka cyklandet behöver man därför tänka på dessa aspekter. Cykelåtgärder behöver i högre grad ”kopplas till arbetslivets villkor, till exempel genom insatser vid arbetsplatser och genom stöd till cykelpendling”, skriver Trivector mobility i ett pressmeddelande.
Otrygga miljöer
Dessutom upplevdes cykling i mörkret som otryggt av flera deltagare, särskilt de kvinnliga. En av de kvinnliga deltagarna beskriver hur hon tar en lång omväg för att undvika ett område som beskrivs som otryggt, med hög kriminalitet, droger och även skjutningar. Om hon är ute sent på kvällen brukar hon istället välja buss eller taxi.
”Detta innebär att cykelåtgärder också behöver handla om trygghet – där belysning, levande stadsmiljöer och trygg cykelparkering, även under tider då få människor rör sig ute”, skriver Trivector mobility.
Även ekonomin påverkar valet av transportmedel. Flera av deltagarna berättade om upplevelser av cykelstölder. För personer med begränsad ekonomi kan en stöld innebära att cyklingen upphör helt. Men här påverkar även cykelvanan. För de som inte hade en stark cykelvana sedan tidigare syntes en tydligare tendens att helt upphöra med cyklandet efter en stöld.
”Det innebär att för att fler ska kunna cykla krävs trygg cykelparkering och lösningar som minskar risken för stölder”, skriver Trivector mobility.
Normer och identitet
Men även normer och hur man ser sig själv som person påverkar valet av transportmedel. Många unga i studien beskrev cykling som ”svettigt” eller opraktiskt eller helt enkelt inte något för dem. Många unga valde istället elsparkcyklar, som sågs som mer praktiskt på många sätt. För hyrsparkcyklar försvinner även risken för stöld.
Andra ser helt enkelt inte sig själva som tillräckligt ”sportiga” för att syssla med cykling, och menar att de som cyklar är ”hurtbullar”, hälsomedvetna och/eller miljöengagerade.
”Det innebär att för att bredda cyklingen behövs en mer inkluderande bild av vem cyklingen är till för. Budskap behöver breddas och förebilder få fler ansikten”, skriver Trivector Mobility.
