Personer med dubbla medborgarskap som begått grova brott ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap. Det föreslår en utredning som överlämnades till regeringen i dag.
Migrationsminister Johan Forssell (M) sa under en pressträff på onsdagen att regeringen arbetar på flera fronter för att ”stärka betydelsen av medborgarskapet”. Utredningen som presenterades är en del i detta.
– För oss är det självklart att Sverige inte ska vara en fristad för gängkriminella, säger Forssell, och fortsätter:
– Det svenska medborgarskapet ska vara reserverat för den som anstränger sig och för den som vill tillvarata de möjligheter som vårt land ger.
Utredare Anita Linder preciserade under presskonferensen vilka personer som kan komma att få sitt medborgarskap återkallat. Det handlar om personer som har dubbla medborgarskap, och alltså inte riskerar att bli statslösa. Dessa personer ska antingen ha tillägnat sig medborgarskapet genom att medvetet lämna felaktiga uppgifter eller ha hotat eller mutat någon.
Måste vara proportionerligt
Ett återkallande kan också göras när personen i fråga har begått vissa allvarliga brott, som allvarligt hotar Sveriges säkerhet eller Sveriges vitala intressen. Det kan till exempel handla om högmålsbrott, spioneri, landsförräderi, sabotage, kapning, sabotage av blåljusverksamhet eller terrorism. Några av de föreslagna brotten ska ha begåtts inom ramen för kriminella nätverk.
– Det svåraste straffet som ska vara föreskrivet för det brottet måste vara fängelse i fyra år eller mer. Det betyder alltså att vissa ringa brott som finns i alla de här kapitlen omfattas inte av en möjlighet till återkallelse, förtydligar Anita Linder.
Hon tillägger att beslutet måste vara proportionerligt mot hur ingripande det blir för personen i fråga. Hänsyn behöver tas till handlingens grad av allvar, hur det påverkar personen och närstående, samt hur lång tid som förflutit. Däremot föreslås ingen preskriptionstid.
Återkallandet föreslås även kunna gälla för personer under 18 år, och oavsett hur medborgarskapet förvärvats. Det vill säga, även en person som fötts med svenskt medborgarskap och som har dubbla medborgarskap kan bli aktuella.
– Men givetvis måste man då beakta principen om barnets bästa vid prövningen om en återkallelse ska ske, säger Anita Linder.
Grundlagsändring krävs
För att kunna genomföra de föreslagna lagändringarna krävs också en ändring av grundlagen, en process som nu pågår parallellt, och som riksdagen förväntas rösta om i maj. Men eftersom det handlar om en grundlagsändring så måste en ny omröstning göras även efter riksdagsvalet i höst.
– Där kan jag konstatera att Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet redan har sagt att man inte vill genomföra detta, säger Forssell.
Även om en lagrådsremiss kommer att läggas fram innan valet så kommer en proposition inte hinna göras innan dess, meddelar Forssell.
– Det blir en ny riksdag som får ta ställning till den under hösten. Där har samtliga partier ett ansvar för att tydliggöra sina positioner i den här frågan så att väljarna kan göra kloka och välinformerade val.
Grundlagsändringen har föreslagits träda i kraft den 1 januari 2027. Förslagen i dagens utredning föreslås träda i kraft den 1 januari 2028, förutsatt att grundlagsändringen går igenom.
