Forskarnätverket Researchers' desk har i dag publicerat sina rekommendationer till Sveriges politiker om hur de bör utforma klimatpolitiken för att faktiskt kunna nå klimatmålen. Och det är tips som de flesta politiker skulle se som ”en het potatis”.
Det är sex stycken korta och tydliga rekommendationer som Researchers’ desk lägger fram i dag. Men det betyder inte att de på något sätt är lätta att nå. Snarare kommer det kräva politiskt mod, och förmodligen blir de inte populära hos majoriteten av politikerna, tror nätverket.
– Men det är det som behövs. Vi ser en acceleration av uppvärmningen de senaste femton åren, och det betyder att den temperaturhöjning som prognostiserats, på tre grader till slutet av århundradet, ser ut att komma betydligt tidigare. Vissa forskare talar till och med om att vi kan nå tre grader redan 2045, 2050, säger Glenn Bark, talesperson för Researchers’ desk, till Syre.
– Det betyder att vi tappat 50 år av klimatåtgärder och anpassning i samhället. Det är akut och vi behöver inse att de här rekommendationerna kanske inte är populära, men det är där vi är.
Finns det några partier som i dag lever upp till era rekommendationer?
– Nej. Inför förra valet granskade vi alla partier. Just nu är vi mitt i den studien och har inga preliminära resultat än. Men förra gången såg vi att inget parti når upp till 100 procent. Det är svårt att mäta, men vi kan se att några är bättre än andra, utan nämna namn, säger Glenn Bark.
Gynna kollektivtrafiken
Rekommendationerna är inte nya. Det är kunskap som forskningen sedan länge presenterat. Men de skulle innebära en radikal omställning av samhället.
Den första rekommendationen är: ”En politik som gynnar kollektivtrafik och missgynnar personbilstrafik och flyg, samtidigt som den ger förutsättningar för alla att röra sig i samhället”.
Detta baserar sig på insikten att det inte kommer att räcka med en elektrifiering utan behövs en politik som gör att bil- och flygtrafiken minskar, skriver forskarna i rapporten. En omställning som bara bygger på teknologi skulle helt enkelt bli för resurskrävande. Glenn Barks forskningsområde är geologi, miljöteknik och lagring av koldioxid i berggrunden, och han ser tydligt hur många prognoser för resursanvändning framöver förefaller orimliga eller svåra att uppnå.
– Tillgången till metaller till exempel, det blir svårt att få den att räcka till. Världsbanken kom till exempel med en rapport om koppar, som visade att vi inom de närmsta 20 åren skulle behöva utvinna lika mycket koppar som världen har utvunnit under de senaste 5000 åren. Då tänker man som geolog att det där är oerhört svårt. Det går troligtvis inte. Bara att utveckla en gruva tar kanske tio år. Och hur många gruvor hinner vi starta innan vi når tre graders uppvärmning?
Respektera urfolks rättigheter
Här kommer också rekommendation nummer fyra in i bilden: ”En politik som med respekt för miljön, urfolks rättigheter och framtida generationer möjliggör brytning av kritiska råvaror i Sverige”.
Det kommer med andra ord behövas att vi utvinner mer mineraler och metaller i Sverige, men det kommer sannolikt att öka konflikterna kring markanvändning, vilket inte är en lätt fråga att lösa.
– En gruva, särkilt i form av ett dagbrott, kommer att göra att folk behöver flytta på sig, och det blir en rättvisefråga, inte minst för samebyarna. Gruvindustrin pratar ofta om enskilda fall, enskilda fyndigheter de vill utveckla, men här blir det viktigt att se helheten. Om vi lägger alla typer av markanvändning – vindkraft, vattenkraft, skogsbruk, gruvor och så vidare – och lägger ihop det på en karta, ja, för samerna blir det då inte jättemycket yta kvar, säger Glenn Bark, och tillägger att en del av lösningen skulle vara att i högre grad utvinna de metaller som finns i gruvornas avfall, även om det kanske inte anses lönsamt eller tekniskt görbart just nu.
Vegetarisk mat och minskad konsumtion
Rekommendation nummer två är ”en politik som leder till att fler väljer vegetariska livsmedel”. Detta eftersom cirka 18 procent av av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp kommer från livsmedelskonsumtion, och för att vegetariska livsmedel ger betydligt lägre utsläpp.
Även hushållens konsumtion står för en stor del av utsläppen, cirka 24 procent. Därför är rekommendation nummer tre ”en politik som gynnar hållbar framför ohållbar konsumtion och som framför allt leder till minskade utsläpp av växthusgaser från konsumtion”.
När man börjar tala om att minska konsumtionen så brukar det gå på tvärs mot vad många politiker säger om tillväxt och BNP. Häri ligger en enorm utmaning, menar Glenn Bark.
– Vi menar inte att man måste slå på största trumman direkt. Ett första bra steg skulle vara att politiker, eller några av dem iallafall, börjar prata om de här sakerna. Om de på ett forskningsbaserat sätt börjar prata om vår produktion av varor och tjänster och vår konsumtion, då har vi nått ganska långt, och då kommer förhoppningsvis en bredare samhällsdebatt följa på det.
En debatt som lätt halkar in på tankar kring nedväxt.
– Och den termen är lite olycklig, för det låter som det bara är negativt. Vi skulle kanske behöva hitta andra ord för det och förklara vad nedväxt innebär. Det handlar inte om att äta gräs eller så, utan att vi byter indikator. Bort från BNP och mot indikatorer som mänskligt välmående och hälsosamma ekosystem, säger Glenn Bark.
Utsläppsminskningar den viktigaste lösningen
Utsläppsminskningar är den absolut viktigaste delen av lösningen när det gäller klimatet, konstaterar forskarna. Men, eftersom läget är akut behöver vi även två andra delar: naturbaserade lösningar och koldioxidinfångning. Forskarna betonar att cirka 79 procent av lösningen är utsläppsminskningar, medan naturbaserade lösningar kan stå för 13 procent och koldioxidinfångning för 8 procent.
Rekommendation nummer fem handlar därför om ”en politik som gynnar hållbart skogsbruk med hög biologisk mångfald samt skydd och restaurering av torvmarker”.
Den sjätte och sista rekommendationen handlar om koldioxidinfångningen och lagring: ”Utöver åtgärder som främjar kraftiga och snabba utsläppsminskningar behövs idag även politik som gynnar tekniker som syftar till att avlägsna koldioxid från atmosfären för permanent lagring”.
Även på denna punkt har satsningarna i Sverige stannat av. Under måndagen rapporterade SVT om att hela 11 av de 20 största projekten i Sverige stoppats eller pausats.
– Anledningen till att många projekt stoppas eller pausas är troligtvis att det statliga ekonomiska stödet inte riktigt finns. Det satsades en del till en början, men sedan verkar det inte följas upp, säger Glenn Bark.
En ”het potatis” för politikerna
Forskarnätverket han representerar är mycket medvetna om att politiker inte riktigt vill ta i de frågor som de nu uppmärksammar. Det är ett stort problem, eftersom uppvärmningen accelererar.
– Vi tror att de vet om de här sakerna. Men det är en väldigt het potatis att ta upp en sak såsom minskad produktion och konsumtion. Det blir lite av politiskt självmord på något sätt.
Forskarnätverket upplever dessutom att politikerna de senaste åren i allt högre utsträckning struntar i vad forskningen säger.
– Vi har skrivit om det i flera debattartiklar, och vi ser att politiker allt oftare jämställer forskning med åsikter.
Dessutom hjälper det inte att desinformationen om de här frågorna sprids snabbt.
– Vi försöker ständigt hitta nya sätt att kommunicera forskningen på. Men som forskare är vi mycket långsammare. Det tar en sekund att säga en lögn, medan det tar betydligt längre tid att hitta en studie och referenser för att bemöta lögnen. Vi är hela tiden en liten bit efter.
Vill tala till folks känslor
Det har med tiden blivit allt mer tydligt för forskarna att det inte räcker med att kommunicera fakta.
– Känslorna måste vara med också. Därför har vi börjat så smått att samarbeta med Klimatpsykologerna. Vi har exempelvis hållit seminarier där vi pratar om allvaret i situationen, och där vi sedan fångar upp hur publiken påverkas av budskapet, vad som når fram.
Ett sådant upplägg kommer de ha på nytt på torsdag den 26 mars på Bacchi Syre i Gamla stan.
Utmaningen vi står inför innebär att vi måste fokusera på flera saker samtidigt. Både många små individuella förändringar och politisk styrning som kan ändra det system som vi alla sitter fast i, konstaterar Glenn Bark.
– En bra början vore om vi kunde diskutera det här på ett ärligt sätt, på många fronter. Vi skulle behöva få med allmänheten på det här, att det handlar om förbättringar vi gör! Inte uppoffringar. Över 5 miljoner människor i världen dör i förtid kopplat till vår användning av fossila bränslen. Det är hela Irlands befolkning, vartenda år! Vi måste visa på att förändringar kan bli förbättringar, att vi genom dem också kan minska antalet konflikter, minska migrationen. Det finns många vinster i det här.
