Unga alltmer negativa till hbtqi-personer och minoriteter

Rapporten som Forum för levande historia släpper idag, Unga tycker om andra – En studie av skolelevers attityder, tillit och utsatthet, är en studie som utformats för att kunna jämföras med en liknande studie som myndigheten gjorde år 2013. 

Därför används en del äldre begrepp för att kunna göra jämförelser, såsom hbt-personer istället för hbtqi-personer. Och när jämförelsen gjordes var det just attityderna till denna grupp som stack ut allra mest. Andelen elever med tydligt negativa attityder till hbt-personer har ökat från 3 procent år 2013 till 15 procent under förra året. 

– Det är ett oroväckande resultat som behöver tas på största allvar, säger Petra Mårselius, överintendent på Forum för levande historia, i ett pressmeddelande. 

”Kraftig förändring”

Oscar Österberg, forskningssamordnare vid Forum för levande historia och som skrivit rapporten, berättade under en pressträff lite mer om de frågor som ställts till ungdomarna, som går i årskurs nio samt årskurs 1-3 på gymnasiet.

Ett exempel på ett påstående eleverna fått ta ställning till är: ”Det skulle vara helt ok att bo granne med en homosexuell, bisexuell eller transperson”. Andelen som helt håller med om detta påstående har minskat från 62 procent år 2013 till 47 procent under förra året. Andelen som tydligt tar avstånd från tanken har ökat från 3 till 12 procent. 

– Det är en rätt kraftig förändring som uppenbarligen också är statistiskt säkerställd, säger Oscar Österberg under presskonferensen. 

Studien visar att intoleransen mot minoritetsgrupper har ökat i samtliga fall under perioden, utom mot gruppen romer. Dock låg intoleransen mot denna grupp på en relativt hög nivå även år 2013. Förändringen är som mest tydlig när det gäller hbt-gruppen. År 2013 var attityderna som mest positiva mot denna grupp och i den senaste rapporten var de istället de mest negativa. 

Undersökningen ger inte svar på varför utvecklingen ser ut som den gör, men en av rekommendationerna är att man går vidare med mer forskning för att fördjupa kunskaperna på detta område. 

Det som studien däremot ser är att det finns bakgrundsfaktorer som har betydelse för alla svaren, såsom kön, ålder, studieinriktning, vårdnadshavares utbildningsnivå, generell tillit och förtroende, konspiratorisk läggning (en allmän psykologisk tendens att sätta tilltro till olika konspirationsteorier), förtroende för information på sociala medier (framförallt Tiktok), nöjdhet med demokratin i Sverige, trivsel med skolan samt andel behöriga lärare på skolan.

Fler elever är utsatta

Rapporten visar också att andelen elever som uppger att de själva utsatts för mobbning, hot och våld har ökat. Andelen som svarat att de blivit retade har stigit från 33 procent år 2013 till 51 procent i den nya studien. När det gäller hot har andelen ökat från 8 procent till 13 procent, och andelen som uppger att de blivit slagna har ökat från 11 procent 2013 till 16 procent.

– Det är för tidigt att säga om förändringarna är tillfälliga eller en långsiktig trend. Men oavsett finns det flera starka skäl att stärka arbetet för allas lika värde och minska utsattheten bland svenska skolelever, säger Petra Mårselius i pressmeddelandet.

Rapporten, som är ett regeringsuppdrag, överlämnades under tisdagen till jämställdhetsminister Nina Larsson, som konstaterade att det är viktigare än någonsin att ta fasta på och använda sig av kunskaperna i skolor och andra verksamheter som jobbar med unga. 

– Alla har rätt att känna sig trygga, inte minst i skolans värd. Jag möter ockå hbtqi-personer och organisationer som vittnar om hur de inte kan verka i skolans miljö på samma sätt som tidigare och det är oerhört allvarligt, sa hon under presskonferensen.