Just nu byggs beredskapslager för vete i Sveriges fyra nordligaste län, men området saknar kvarnar. I dag föreslår Livsmedelsverket att staten köper in fem flyttbara kvarnar.
Om det blir krig eller kris ska de beredskapslager som nu etableras i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län kunna förse omkring en halv miljon människor med mjölbaserad mat som bröd, gröt eller pasta, som motsvarar halva deras energibehov.
– Nu bygger Sverige spannmålslager i de nordligaste länen. Då behövs också lösningar för hur spannmålen ska bli mjöl – i en region som idag saknar kvarnar. Därför föreslår vi att staten köper in ett antal flyttbara kvarnar, säger Livsmedelsverkets projektledare Serina Ahlgren i ett pressmeddelande.
Tanken är att kvarnarna – fyra enklare så kallade hammarkvarnar som producerar grovt fullkornsmjöl och en modulär kvarn som maler finare mjöl – ska kunna placeras där de gör mest nytta vid kris eller krig.
Statens tidigare beredskapslager för spannmål avvecklades 2001, men vad som hänt med de gamla hammarkvarnarna är okänt, skriver Livsmedelsverket.
Under en utvecklingsfas 2026–2028 ska kvarnarna endast användas vid övningar, för att minimera marknadsstörningar, men på längre sikt skulle kvarnarna kunna komma till nytta även i fredstid och bidra till regional livsmedelstillverkning, skriver Livsmedelsverket och fortsätter:
”Det kan till exempel handla om avtal med näringslivet, offentliga aktörer, frivilligorganisationer eller om att etablera ett statligt bolag som äger och driver kvarnarna.”
Lagra mjöl och baka med torrjäst
Beredskapslager är bara en av åtgärderna som ska säkra matförsörjningen vid kris, höjd beredskap eller krig.
– Allra viktigast är att befintliga verksamheter blir mer robusta så att de kan fortsätta att fungera trots svåra förhållanden. Ju bättre beredskap lantbrukare, livsmedelsföretag, kommuner och andra aktörer har, desto mindre blir behovet av att använda lagren, säger Serina Ahlgren.
Bland Livsmedelsverkets idéer för hur beredskapen i befintliga verksamheter ska höjas finns att lagra mer mjöl som buffert i anslutning till bagerier, och projekt som förbereder bagerier för att baka med förenklade recept, resurssnåla processer och andra råvaror, exempelvis torrjäst.
Spannmålslager återförs
Vid inledningen av Andra världskriget hade Sverige spannmål för ett års tid i magasin utspridda över landet. Beredskapslagren avvecklades för drygt 20 år sedan, men har nu börjat återinföras.
I oktober 2025 inledde Jordbruksverket en upphandling av statliga spannmålslager i de fyra nordligaste länen: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland samt Västernorrland.
Skillnaden mot tidigare beredskapslager är att företag ska sköta lagringen mot betalning från staten. Jordbruksföretag, handelsföretag och övriga intresserade som kan sälja minst 1 000 ton vete till Jordbruksverket, samt lagra och omsätta vetet, kan lämna anbud.
Lagren omsätts efter hand men ska alltid finnas tillgängliga och kunna användas vid behov.
Upphandlingen ska vara klar till våren 2026. Därefter ska spannmålslager och beredskapslager av insatsvaror för hela Sverige upphandlas.
Livsmedelsverkets uppdrag är att ta fram en plan för hur spannmålet i beredskapslagren kan komma livsmedelskedjan till del.
Livsmedelverket, Landets Fria Tidning
