Rysslands invasion av Ukraina fick ingen större påverkan på EU:s energiomställning. Snarare ökade subventionerna till fossila energislag. Det visar en ny studie från Mistra Electrification.
Kan en energikris accelerera omställningen till förnybara energislag? Den frågan har en ny studie från Mistra Electrification tittat närmare på. Fokus i studien ligger på EU:s reaktion på Rysslands invasion av Ukraina 2022 och den plan som lanserades: REPowerEU, som skulle ta itu med skenande energipriser och energisäkerhetsrisker.
Men trots att EU höjde sina mål för förnybar energi så skedde inga större förändringar. Solenergin, som redan hade sett en acceleration globalt sett, fortsatte att öka i ungefär samma takt, vilket snarare förklaras med att kostnaderna gått ner och energislaget blivit mer konkurrenskraftigt.
Inte heller vindkraften såg något större uppsving. Den landbaserade vindkraften beskrivs i studien som en mogen teknologi, där politiska åtgärder inte längre får någon större effekt. Den havsbaserade vindkraften fick istället nya, ambitiösa mål, men på grund av överoptimistiska antaganden kring kostnader och leveranskedjor så har detta energislag ännu inte kunnat leva upp till förväntningarna på en snabb utbyggnad.
När det gäller de fossila energislagen så ledde energikrisen till kraftigt ökade subventioner för dessa energislag, men på grund av att priserna också steg så blev resultatet ändå inte någon större ökning av användningen. Däremot skriver rapportförfattarna att den oro som uttryckts från flera håll över att utbyggnaden av naturgasinfrastruktur kan låsa in samhället i ett fossilberoende är ”högst relevant”.
Sammanfattningsvis så skriver rapportförfattarna att effekten av en energikris blir väldigt olika beroende på de redan existerande omständigheterna för varje energislag. En viss effekt kan ske, men ett accelererande energislag är svårt att påskynda ännu mer, medan omogna teknologier har svårt att leva upp till alltför höga förväntningar.
