Ett fröbibliotek för framtidens skördar

Under det senaste århundradet har 75 procent av den odlade mångfalden försvunnit, uppskattar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Att biologisk mångfald i naturen är viktigt känner många till, men varför behöver vi mångfald i jordbruket? Syre vände sig till Nordiskt genresurscenter (Nordgen) i skånska Alnarp, där Lene Krøl Andersen är direktör.

– Först och främst: Ju större biologisk mångfald vi har, desto mer motståndskraftiga är vi inför klimatförändringar och krissituationer. Ju större variation vi har, desto starkare är vår livsmedelssäkerhet i världen. Biologisk mångfald är superviktig för vår framtida livsmedelsproduktion, säger hon.

Av de 6 000 växtarter som odlas inom det globala jordbruket står endast nio grödor för över 60 procent av produktionen, enligt FAO. Om ett virus eller liknande skulle slå ut en av ett fåtal sorter är sårbarheten större än om man odlar många olika sorter. Mångfald är också viktigt när det gäller att klara olika klimatförhållanden, eller att odla olika jordtyper som vi kan komma att behöva använda för framtida livsmedelsproduktion, fortsätter Lene Krøl Andersen.

– Vi som genbank tillhandahåller ”biblioteket”, alltså materialet till det bredaste spektrumet av mångfald som finns inom varje land här i Norden, och vi gör det tillgängligt för våra forskare och våra förädlare att utforska.

Åsmund Asdal, frövalvskoordinator för det globala frövalvet på Svalbard, som Nordgen har driftsansvar för, fyller i:

– Jag brukar säga att växters genetiska mångfald är råmaterialet som växtförädlare behöver för att utveckla nya växtsorter. 

Få sorter i jordbruket

Hoten mot växters genetiska mångfald är många, och varierar beroende på vilka sorters genetiska resurser som åsyftas: i aktivt jordbruk, i genbanker och samlingar, eller i naturen, förklarar Åsmund Asdal.

– Hoten i naturen är klimatförändringar och annat som generellt hotar naturens biologiska mångfald. Genbanker hotas av krig och konflikter, brist på resurser, bränder och översvämningar. Och i jordbruket är det tendensen att använda ett mycket lågt antal sorter. Bönder tenderar att överge sina gamla sorter till förmån för nya moderna sorter.

Skälet till att det inom dagens jordbruk bara odlas ett fåtal sorter är ekonomiskt, enligt Lene Krøl Andersen, alltså att bönder väljer högavkastande grödor.

– Det betyder att alla går mot samma mål när det gäller grödor och sorter, och det ”smalnar in” den biologiska mångfalden. Så det är ett område där vi måste vara medvetna för att hjälpa förädlarna att ta in mer variationsbaserade, större portföljer av sorter. Och detta pågår redan, säger hon.

Hobbyodlare kan använda genbanken

Nordgen samarbetar med växtförädlare och forskare, men även privatpersoner som vill bli mindre beroende av import från agrokemiska jätteföretag kan använda delar av genbankens fröer. Detta eftersom de nordiska länderna har bestämt att genbankens material ska vara tillgängligt för alla nordiska medborgare.

– Om du är bosatt i ett nordiskt land kan du beställa fröprover för att odla i din trädgård eller på din balkong, var du än vill. Vi har en stor andel sådana odlare, säger Lene Krøl Andersen.

Medan forskare, botaniska trädgårdar och liknande har tillgång till hela Nordgens frösamling är det möjligt för allmänheten att köpa fröer från ett urval av genbankens resurser mellan mars och slutet av maj, via Nordgens hemsida.

Mångfald eller billigaste gurkan?

Nordgen i Alnarp upprättades 2008. ”Eftersom klimatförändringarna just nu sker snabbare än naturen hinner anpassa sig är vårt uppdrag viktigare än någonsin”, står att läsa på Nordgens hemsida. 

Delar ni uppfattningen att fröer måste odlas för att bevaras, eftersom växter behöver anpassa sig till klimatet och andra förändringar – eller räcker det med genbanker för att rädda den genetiska mångfalden?

– Man skulle kunna säga motsatsen också, att naturen och det aktiva lantbruket inte räcker för att rädda biologisk mångfald. Genbanker är ett komplement. När klimatet förändras kommer en del av den biologiska mångfalden att urholkas, och det är där genbanker kommer in för att skydda den under andra förhållanden där den kan överleva, säger Lene Krøl Andersen.

Den vanligaste kritiken mot genbanker är enligt Åsmund Asdal att man borde stötta jordbruket istället för att bevara genetiska resurser i genbanker.

– Jag brukar svara att ja – den ideala situationen skulle vara att alla dessa genetiska resurser fanns kvar i naturen och användes aktivt i jordbruket. Men så är det inte. Låt oss stödja bönder att använda en mångfald av sorter. Om konsumenterna krävde en bredare mångfald istället för att bara köpa de billigaste tomaterna eller potatisarna skulle bönderna producera dem, säger Åsmund Asdal och fortsätter.

– Och låt oss behålla mångfalden i naturen och i lantbruket. Det är den ideala situationen – men det är inte situationen. Så vi behöver genbanker för att bevara all genetisk mångfald som inte bevaras i jordbruket och upprätthålls i naturen.

Frövalvet räddade genbank i Aleppo

Förutom klimatförändringar har den geopolitiska situationen förändrat genbankens roll, enligt Lene Krøl Andersen. 

– När vår genbank etablerades i den nordiska regionen förväntade vi oss inte direkt kris- och krigssituationer. I dessa tider ser vi till exempel att Palestinas genbank har blivit demolerad och Ukraina har också förlorat mycket av sitt material, säger hon.

Men hittills har endast ett uttag gjorts från det globala frövalvet. Det var det internationella forskningscentret Icardas genbank i Aleppo, som blivit otillgänglig under det syriska inbördeskriget, som 2015 kunde räddas tack vare säkerhetskopiorna på Svalbard.

– Icarda tog ut alla fröprover som lyckligtvis var deponerade från deras genbank i Aleppo mellan 2008 och 2014. Detta var viktiga och unika genresurser av spannmål, baljväxter och fodergrödor, berättar Åsmund Asdal.

Numera bedrivs Icardas verksamhet istället från Marocko och Libanon.

Nominerat till fredspriset

Frövalvet på Svalbard och Nordgen nominerades nyligen till Nobels fredspris, tillsammans med FAO, organisationen Crop trust och andra stora internationella genbanker. Den norska centerpartisktiska riksdagsledamoten Geir Pollestad motiverade nomineringen i Svalbardsposten med att ”mat och matsäkerhet är en så viktig del av fredsarbetet”.

Lene Krøl Andersen är hedrad över fredsprisnomineringen, säger hon och fortsätter:

– Frövalvet är en tydlig symbol för internationellt samarbete och en säker tillgång till en mångfald av genetiska resurser är inte bara en fråga för jordbruket och forskningen – det är också en grund för stabilitet, motståndskraft och, i slutändan, fred.

Redan 2009, då FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki Moon besökte frövalvet kallade han det för ”en symbol för fred”. 

– Vi vet, inte minst från den arabiska våren och andra pågående krig och konflikter, att brist på mat är en väsentlig orsak till att krig och oroligheter uppstår, säger Åsmund Asdal. 

Inget domedagsvalv

Intresset för att deponera fröer i Svalbards valv har ökat. Under 2025 gjorde Sudans nationella genbank sin första insättning, mitt under rasande inbördeskrig. I 2026 års första insättning i februari deponerade Guatemala och Niger för första gången fröer, och valvet mottog även sina första olivfröer, från olivgenbanken i spanska Córdoba.

– Vi ser en växande medvetenhet om vikten av att ta hand om genetiska resurser, säger Åsmund Asdal.

Du, Åsmund, är en av få som vet hur man öppnar det globala frövalvet på Svalbard. Vad händer om ni inte längre finns kvar? Har ni ett sätt att kommunicera till framtida generationer efter en katastrof av något slag? 

– Vi betonar att frövalvet inte är ett domedagsvalv där vi bevarar fröer för en framtid efter en apokalyps eller något sådant. Frövalvet är en del av ett pågående, internationellt system med många aktörer. Om kunskapen om genbanker och fröer och frövalvet försvinner i en avlägsen framtid så kommer fröerna i frövalvet förmodligen att vara döda. 

Olika frön överlever olika länge. Förvaras de kallt och torrt kan de mest långlivade arterna överleva i århundraden. Informationen om vilka grödor som finns i valvet och varifrån de kommer bevaras på en speciell sorts mikrofilm, berättar Åsmund Asdal.

– Så att om någon hittade valvet och levande frön om till exempel 500 år så skulle fröna kunna nyttjas. Men detta är en situation som frövalvet inte är förberett för, så vi ägnar inte mycket uppmärksamhet åt apokalyps- och domedagsscenarier.