Skogsbolag skyller på misstag när de blir påkomna med att avverka skyddsvärd skog. Men enligt skogsbiologen och aktivisten Sebastian Kirppu är de nya siffror som Skogsstyrelsen presenterade igår ett bevis på motsatsen.
– Vi hade rätt, säger han.
Sebastian Kirppu är ett känt ansikte inom den ideella naturvården – en mindre folkrörelse av ideella som på fritiden inventerar skogar efter skyddsvärda arter. Genom att skicka in sina artfynd till domstolar, myndigheter och certifieringsorgan försöker de rädda gammelskogar från att avverkas. I media får de ofta stå skott för ilskna röster från skogsindustrin som hävdar att de saboterar ett hållbart skogsbruk. När bolag efter inventeringarna tvingats dra tillbaka avverkningsanmälningar – efter beslut från Skogsstyrelsen, synpunkter från certifieringsorgan eller domstolsbeslut – har det ofta beskrivits som enskilda misstag. Den ideella naturvården har kontrat med att visa hur bolag gång på gång påkommits med att avverka skog med höga naturvärden.
– Ett misstag eller två misstag, det är helt okej. Men 500? säger Sebastian Kirppu när Syre träffar honom under en blixtvisit i Malmö.
– Vi har pratat om det här i minst 20 års tid.
Vad var det vi sa?
Men en rapport som Skogsstyrelsen publicerade igår tycker han avgör saken. I den finns statistik som myndigheten började ta fram redan förra året och som visar med vilken hastighet Sveriges mest artrika oskyddade skogar försvinner. Som Syre berättade i fjol visade den första genomgången att förlusten av skogarna ökat mer än fyrfaldigt mellan 2022 till 2023 och 2024, från 6 000 hektar till 27 000 hektar. Resultaten från en andra genomgång som publicerades under gårdagen visar att den höga nivån hållit i sig under 2025. För Sebastian Kirppu är siffrorna ett slutgiltigt bevis på att den ideella naturvården haft rätt. Att det inte rör sig om enskilda misstag, utan systematik.
– Även om jag inte gillar att säga det, så vad var det vi sa? Det känns också bra att Skogsstyrelsen som myndighet vågar säga det här. Vi ser ju hur en politisering av miljöfrågorna lett till att myndigheterna kanske inte vågar säga någonting fast man har expertkunskap om sådana här saker.
”Vi tar det sista av det sista”
Han jämför med Amazonas regnskog där det sedan många år finns ett rymdövervakningsprogram som återkommande presenterar fakta kring hur mycket av naturskogen som försvinner varje år.
– Jag är glad att myndigheten tar bladet ur mun, även om det är många år för sent. Men bättre sent än aldrig.
I Skogsstyrelsens rapport utgår myndigheten från att det finns 1,2 miljoner hektar skog som inventerats och bedömts vara ”skogliga värdekärnor” med bekräftade höga naturvärden och sannolika kontinuitetsskogar (som identifierats med satellit/flyg) med indikationer på lång kontinuitet och höga naturvärden. Totalt motsvarar det runt 5 procent av Sveriges totala 23,5 miljoner hektar produktiv skogsmark. Nu minskar det snabbt, konstaterar Sebastian Kirppu.
– Vi avverkar det sista av det sista.
Skogsindustrierna har tidigare kommenterat siffrorna med att ”Sverige har bra verktyg för att arbeta effektivt med biologisk mångfald. Det är viktigt att fortsätta men även utveckla det ambitiösa och effektiva arbetet som bedrivs för att stärka den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Men övergripande sannolikhetsbedömningar av vad som kan vara skyddsvärt bör inte blandas ihop med vad myndigheterna i praktiken sedan bedömer som skyddsvärt”.
