I slutet av 1980-talet höll en ung Viktor Orbán tal på Hjältarnas torg i Budapest där han krävde sovjetarméns uttåg ur Ungern och att landet skulle hålla fria val. Efter Sovjets kollaps satt han sedan som parlamentsledamot under 90-talet och var på den tiden en förkämpe för liberalism. När han 1998 valdes till Ungerns yngste premiärminister någonsin så blev några av hans första reformer att avskaffa universitetsavgifter och återinföra universell mödravård.
Nej, det här är ingen hyllningstext till Viktor Orbán. Bara en påminnelse om hur snabbt saker kan ändra sig. Under det här millenniet, och framförallt från 2010 och framåt så har han ju som bekant blivit känd som populist och högerextremist. Han har nedmonterat demokratin i Ungern, gjort massor av hätska uttalanden mot migranter och hbtq-personer, hyllat Vladimir Putin, stoppat EU:s stöd till Ukraina och mycket, mycket mer.
Det är därför högst begripligt att många ungrare och även andra européer firade på söndagskvällen när det visade sig att Peter Magyars parti Tisza vunnit en jordskredsseger över Orbáns parti Fidesz.
Här i Sverige har ovationerna knappt vetat några gränser. ”Det går inte att överdriva betydelsen för Europa av söndagens ungerska valresultat”, slår till exempel DN:s ledarsida fast. ”Orbáns förlust är en seger för Europa”, skriver Expressens krönikör Mats Larsson och statsminister Ulf Kristersson menar att ”detta markerar ett nytt kapitel i Ungerns historia”.
Förhoppningarna, och förväntningarna, på den nye premiärminister Peter Magyar är med andra ord enorma. Men vad vet vi egentligen om honom? Egentligen mycket lite. Fram till så sent som för två år sedan var han en högt uppsatt medlem av Orbáns parti Fidesz. Det som fick honom att bryta med partiet var inte så mycket politiken i sig som den pedofilskandal som uppdagades 2024, där det bland annat framkom att presidenten benådat föreståndaren för ett barnhem som utnyttjat minderåriga. Under sin valkampanj har han inte velat tala så mycket om sin egen politik utan framförallt sagt att han vill göra upp med den korruption som blomstrat under Viktor Orbán.
Sakpolitiskt har de dock många likheter. Magyar vill precis som Orbán ha en väldigt stram migration, han driver till och med en hårdare linje när det kommer till arbetskraftsinvandring än vad Orbán gjorde. Han vill visserligen att Ungern inte längre ska vara beroende av rysk gas, men han är samtidigt förmodligen inte en så stark Ukrainavän som många i västeuropa vill få honom till. Till exempel nämnde han överhuvudtaget inte Ukraina i sina kampanjtal, men han har tidigare exempelvis sagt att han inte vill att de ska bli medlemmar i EU. Och när det gäller pridetåg och hbtq-rättigheter har han inte velat uttala sig alls. Man kan också konstatera att Erik Almqvist, sverigedemokraten som flyttade från Sverige till Ungern, har uttryckt sin uppskattning för Magyar på X, liksom Jimmie Åkesson, något som inte bör ses som ett positivt tecken …
Det ska väldigt mycket till för att Magyar ska bli en sämre premiärminister än Viktor Orbán och jag hoppas, precis som många andra, att det här är första steget mot att Ungern åter ska bli en rättssäker demokrati, med fria medier och där minoriteters rättigheter värnas. Men det är samtidigt värt att påminna om att det finns många andra exempel genom historien där det funnits orimligt höga förväntningar på nyvalda ledare, och hur dessa sedan har grusats. Minns till exempel när Barack Obama valdes till president 2008 och hur han redan året efter tilldelades Nobels fredspris trots att han knappt hade gjort något överhuvudtaget för freden. Under sina åtta år som president kom han sedan att inte bara fortsätta utan även utöka USA:s krigföring i Afghanistan. När han avgick som president var USA inblandade i inte mindre än sju dödliga konflikter i världen.
På samma sätt som Obama inte var någon ny Messias så är knappast Peter Magyar det heller. Det är verkligen värt att fira att Viktor Orbáns sexton år vid makten äntligen är över och man kan för all del vara försiktigt hoppfull om att Peter Magyar ska bli den som leder Ungern in på en ny demokratisk bana – men man ska samtidigt inte bli alltför förvånad om han visar sig vara motsatsen.
Fågelsång och spirande blåsippor.
Regeringen sänker återigen skatten på bensin och diesel i vårbudgeten.
