Snö och minusgrader får vissa att ifrågasätta klimatkrisen. Men kylan kan i själva verket vara en effekt av en varmare värld.
Minusgrader i hela Sverige och snökaos i Washington DC. Samtidigt fortsätter den globala medeltemperaturen att stiga. Hur går det ihop?
I en genomgång i Dagens Nyheter beskrivs hur klimatförändringarna kan påverka atmosfärens cirkulation. Arktis värms snabbare än resten av jorden. När temperaturskillnaden mellan nord och syd minskar kan det påverka den polära jetströmmen, det vindband som normalt håller den kalla arktiska luften kring Nordpolen.
Vissa studier pekar på att en snabb arktisk uppvärmning skulle kunna göra jetströmmen mer vågig, vilket i sin tur kan leda till att kall luft pressas ner över Europa och Nordamerika under längre perioder. Samtidigt är forskningen inte entydig. Andra studier ser inget tydligt samband, och variationer i jetströmmen är i sig inget ovanligt.
Det innebär att kalla vintrar och köldperioder fortfarande kommer att inträffa, även i ett varmare klimat.
Globalt sett är trenden tydlig: de senaste åren är de varmaste som uppmätts. Medan vi fryser i Sverige rasar bränder i andra delar av världen. En kall vinterdag motsäger inte klimatförändringarna – den förändrar inte den långsiktiga uppvärmningstrenden.
