Under onsdagen hölls minnesceremonier runt om i Japan för att hedra offren efter Tsunamin 2011, som även orsakade en av världens allvarligaste kärnkraftsolyckor. Trots detta är kärnkraften på väg att byggas ut i Japan och runt om i världen, något som Greenpeace kritiserar.
Klockan var 14:46 lokal tid när en jordbävning med magnituden nio, den kraftigaste som någonsin uppmätts i Japan, slog till utanför Tohoku-kusten den 11 mars 2011. Jordbävningen skapade tio meter höga tsunamivågor som svepte in över kusten och dödade runt 19 500 människor.
Vågorna slog även in över reaktorbyggnaderna på kärnkraftverket Fukushima Daiichi vilket ledde till att både den externa strömförsörjningen och reservgeneratorerna slogs ut. När sedan kylsystemen slutade fungera inträffade härdsmältor i tre av sex reaktorer de följande dagarna.
Radioaktivt material spreds över ett stort område. Runt 154 000 personer blev beordrade att evakuera, varav många av dem aldrig har fått återvända till sina hus.
IAEA klassificerade olyckan som nivå 7, som räknas som på samma nivå som Tjernobyl 1986.
Trots spridningen av radioaktivt material har de konstaterade strålningsrelaterade direktdödsfallen från olyckan varit få, endast en anställd vid kärnkraftverket har senare dött i lungcancer, än så länge.
Däremot har de indirekta konsekvenserna varit betydande. Officiella japanska uppgifter visar att 2 313 dödsfall inträffade till följd av stressen, sjuktransporterna och de svåra förhållandena kring evakueringen. Nästan alla som fick fly var äldre än 66 år.
Områdena runt Fukushima drabbades svårt av kärnkrafthavereiet. Radioaktivt cesium och strontium kontaminerade mark, grundvatten och hav. Kärnkraftbolaget TEPCO lagrade under åren enorma mängder radioaktivt nedsmutsat vatten, som släpptes ut 2023 i Stilla havet efter godkännande av IAEA. Beslutet mötte hård kritik från framför allt Sydkorea och Kina.
Långtgående konsekvenser
Bilderna från Fukushima satte chock i människor världen över, och olyckan kom även att få politiska konsekvenser. I Tyskland tog bara tre dagar senare dåvarande förbundskansler Angela Merkel beslutet att avveckla landets sju äldsta reaktorer. Senare beslutades att samtliga sjutton kvarvarande tyska kärnkraftverk skulle stängas.
Även i Schweiz och Belgien förstärktes utfasningsplanerna. I Sverige, blossade debatten upp på nytt. Ringhals 1 och 2 stängdes 2019 respektive 2020, delvis av ekonomiska skäl men också i ett politiskt klimat präglat av utfallet från Fukushima.
Tyst minut
I Japan, som fortfarande är traumatiserat efter atombombningarna under Andra världskriget, har frågan om kärnkraft alltid varit kontroversiell. Tsunamin och den efterföljande Fukushima-olyckan har haft stor påverkan.
Under onsdagen hölls en tyst minut klockan 14:46 i landet och på flera platser hölls minnesceremonier för att hedra offren, rapporterar lokala medier.
Kärnkraft på väg in
Dock har Japan under senare år gjort en omsvängning i synen på kärnkraften. I februari 2025 lade regeringen fram landets sjunde strategiska energiplan, som fastslår att Japan ska ”maximera användningen av kärnkraft”.
Målet är att kärnkraft ska stå för cirka 20 procent av elproduktionen år 2040, vilket är en ökning från 8,5 procent år 2023. Planen tillåter också byggandet av nya reaktorer vid anläggningar där äldre reaktorer avvecklas.
Den här omsvängningen kritiseras av Greenpeace som menar att Japan inte behöver satsa på kärnkraft eftersom landet har tillgång till sol-, vatten- och vindkraft. Att satsa på kärnkraft när man geografiskt befinner sig i en riskzon för jordbävningar och tsunamins är höjden av ansvarslöshet, skriver Greenpeace i ett pressmeddelande:
”Kärnkraft är inte längre ett ekonomiskt försvarsbart alternativ. För närvarande är det mest kosteffektiva sättet att producera el solkraft, vilken utnyttjar inhemska energikällor och som är förnybar.”
Andra kritiker menar att Japans kärnkraftplaner är orealistiska. Före katastrofen hade Japan 54 reaktorer som stod för ungefär 30 procent av landets elproduktion, men i dag är bara en begränsad del av dessa åter i drift och kärnkraftens betydelse i energimixen är betydligt mindre. Flera av kärnkraftverken är runt 60 år gamla och de nya striktare säkerhetsregler som infördes efter Fukushima innebär att varje reaktor måste genomgå omfattande tekniska granskningar och kostsamma uppgraderingar innan den kan startas igen.
Processen kräver ofta också godkännande från lokala myndigheter och invånare, vilket ytterligare fördröjer återstarterna, rapporterar The Diplomat.
Regeringen satsar på kärnkraft
I skuggan av den globala energikrisen och den politiska påverkan som Rysslands invasion av Ukraina har fört med sig är det flera länder som nu omvärderar synen på kärnkraften.
I Sverige har skiftet skett snabbt sedan den borgerliga regeringen som tillträdde. I november 2023 presenterades en ny färdplan som innebär satsningar på ny kärnkraft motsvarande minst två stora reaktorer ska vara på plats senast 2035, och upp till tio nya reaktorer till 2045.
En lag om statliga kreditgarantier för kärnkraftsinvesteringar trädde i kraft 2025. Statliga Vattenfall har via dotterbolaget Videberg Kraft lämnat in en ansökan om stöd för upp till fem SMR-reaktorer vid Ringhals.
I Tyskland har opinionen vänt, 55 procent av tillfrågade tyskar vill återstarta de stängda reaktorerna, enligt opinionsundersökningar.
