Den europeiska vapenimporten har tredubblats på några år och nått nya rekordnivårer, rapporterar Sipri. Samtidigt visar ny statistik att Sverige fortsätter att exportera krigsmateriel till Israel, trots kritik.
Europeiska länder mer än tredubblade sin vapenimport under 2021–2025 och har för första gången blivit den region i världen som importerar mest vapen. Det är en historisk förskjutning i den globala vapenhandeln, menar Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) i sin senaste rapport.
Volymen av stora vapenöverföringar världen över ökade med 9,2 procent när man jämför perioden 2016–2020 med 2021–2025. Bakom ökningen står flera konflikter, men framför allt Rysslands invasion av Ukraina och den politiska osäkerhet som ett storskaligt krig har skapat i Europa. Det har gjort att Europa stod för 33 procent av den globala vapenimporten under den senaste femårsperioden, upp från 12 procent under den föregående.
Ukraina tog emot nästan 10 procent av alla vapenöverföringar globalt.
USA storsäljare
Till detta läggs en ökad osäkerhet kring president Donald Trumps och USA:s vilja att försvara europeiska allierade. De 29 europeiska Nato-medlemmarnas samlade vapenimport ökade med 143 procent mellan de två femårsperioderna. USA stod för 58 procent av dessa importer. Näst störst som leverantör till europeiska Nato-länder var Sydkorea med 8,6 procent, följt av Israel med 7,7 procent och Frankrike med 7,4 procent.
Trots att europeiska länder har ökat sin inhemska vapenproduktion och EU lanserat nya investeringsstöd för medlemsländernas försvarsindustrier fortsätter europeiska stater att köpa amerikanska vapen, särskilt stridsflygplan och luftvärnssystem.
– USA har befäst sin dominans som vapenleverantör, även i en allt mer multipolär värld. För importörer erbjuder USA:s försvarsmaterial avancerade vapensystem, samtidigt som det är ett sätt att odla goda relationer med USA, säger Pieter Wezeman, forskare på Sipris program för vapenöverföringar, i ett pressmeddelande.
Han tillägger:
– USA ser på vapenexporten som ett vertyg i utrikespoliken och ett sätt att stärka landets egna vapenindustri, enligt devisen ”Amercia first”.
Frankrike var världens näst största vapenleverantör förra året och svarade för 9,8 procent av den globala exporten, en ökning med 21 procent jämfört med föregående period. Ryssland var den enda av de tio största exportörerna som tappade. Landets andel av den globala vapenexporten föll från 21 procent till 6,8 procent, en minskning med 64 procent, mycket på grund av sanktionerna.
Isreal fortsatt vapenkund
Även Sverige är en del av den internationella rustningen. Ny statistik från Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) visar att Sverige inte har avbrutit sitt samarbete och vapenaffärer med Israel, trots att regeringen och den militära ledningen är föremål för utredningar vid både Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och Internationella domstolen, ICJ, bland annat avseende misstänkt folkmord.
Sverige stoppade vapenexporten till Israel efter oktober 2023, men den nya statistiken tyder på att materiel även nått fram under det senaste året.
– Det är skamligt att svenska företag ännu ett år tillåtits exportera till Israel, trots att landet utreds för bland annat folkmord och hela Mellanöstern just nu står i full i brand. I statistiken ser vi tydligt att Sverige inte står upp för folkrätten, utan istället väljer ISP att ta större hänsyn till vapenföretagens vinstmarginaler, säger Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå, i ett pressmeddelande.
Det totala värdet för svensk vapenexport 2025 uppgick till 28 miljarder kronor. Bland mottagarländerna märks USA, Ungern, Brasilien, Tjeckien, Förenade Arabemiraten, Nederländerna, Tyskland, Polen, Frankrike och Indien.
Svenska freds lyfter även fram att vapenexport till länder som Förenade Arabemiraten och USA borde ifrågasättas.
– Den omfattande vapenexporten till USA framstår också som alltmer problematisk mot bakgrund av landets folkrättsvidriga agerande under det senaste året, säger Kerstin Bergeå.
Afrika minskar vapenköpen
En kontinent som går delvis mot strömmen är Afrika, där importen av vapen sjönk med drygt 40 procent mellan åren 2016–20 and 2021–25. Bland de som minskade på vapenköpen mest var Algeriet som importerat nästan 80 procent mindre.
Den globala vapenhandeln 2025
Volymen av internationella överföringar av större vapen ökade med 9,2 % mellan femårsperioderna 2016–20 och 2021–25.
Det är den största ökningen sedan perioden 2011–15.
USA stod för 42 % av världens vapenexport (+27 procent sedan 2016–20).
Frankrike stod för 9,8 % av exporten.
Ryssland stod för 6,8 % (exporten minskade: – 64 procent).
Ukraina var världens största importör av större vapen 2021–25. Landet stod för 9,7 procent av världens vapenimport.
Regional utveckling:
Europa: importen ökade med +210 procent mellan 2016–20 och 2021–25.
Europa stod för 33 procent av världens vapenimport (12 procent tidigare period).
Amerika: +12 procent.
Asien och Oceanien: –20 procent.
Mellanöstern: –13 procent.
Afrika: –41 procent.
Importen av större vapen hos europeiska NATO-länder ökade med 143 procent mellan perioderna. USA levererade 58 procent av dessa importvapen. (Sipri)
Stockholm International Peace Research Institute (Sipri), pressmeddelande mars 2026.
