När politiska partier hamnar i kris ökar läckorna. En ny studie visar att interna maktkamper och fallande opinionssiffror ofta ligger bakom avslöjanden som når media.
Avslöjanden om interna missförhållanden i svenska politiska partier tenderar att komma upp till ytan när motsättningarna är som störst. En studie från Göteborgs universitet, som publicerades i går, visar att läckor till media ökar markant i samband med kandidatnomineringar och under perioder då partier tappar stöd i opinionen, skriver universitetet i ett pressmeddelande.
Medan tidigare forskning om visselblåsning främst har fokuserat på myndigheter, företag och andra organisationer, har politiska partier fått betydligt mindre uppmärksamhet, trots att medier ofta är beroende av interna källor för att avslöja partiskandaler. För att fylla den luckan har forskare vid Göteborgs universitet analyserat när och varför partimedlemmar läcker uppgifter om oegentligheter inom sina egna partier.
Studien omfattar samtliga svenska politiska partier på både lokal och nationell nivå och bygger på 175 dokumenterade fall av interna avslöjanden i svensk dagspress mellan 2010 och 2024. Resultaten visar att antalet avslöjanden mer än fördubblades under den period då vallistor fastställdes, för att sedan minska kraftigt när nomineringarna var klara.
Läckor var också vanligare när partier gick svagt i opinionsmätningar. När stödet ökade minskade sannolikheten för nya avslöjanden tydligt. Forskarna drar därför slutsatsen att läckor ofta används som ett politiskt verktyg i interna maktkamper, för att påverka maktbalansen, slå mot rivaler och förändra partiets kurs i tider av kris.
