Under måndagen la regeringen fram sin handlingsplan över hur Sverige ska kunna skydda naturen och leva upp till de åtaganden som man gjort internationellt inom FN. Men handlingsplanen kommer för sent och är otillräcklig, enligt WWF.
Under måndagen presenterade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari Sveriges handlingsplan för biologisk mångfald, en plan som Sverige åtagit sig att göra när man anslöt sig till det nya FN-ramverket för biologisk mångfald, det så kallade Kunming-Montreal ramverket, som antogs 2022.
Den nya strategin baseras på uppgifter och analyser från en rad myndigheter samt Miljömålsberedningens betänkande, och innebär också att Sverige får två nya etappmål i miljömålssystemet till år 2030. Det första handlar om att förbättra mångfalden av vilda pollinatörer.
– Sverige måste prata mer om blommor och bin, för de är oerhört viktiga, säger Romina Pourmokhtari på en pressträff under måndagen.
Det andra målet handlar om stadsgrönska, och att en majoritet av kommunerna senast 2030 ska ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster när man bygger och planerar de urbana miljöerna.
– Gröna städer är inte en lyx, utan en nödvändighet, sa Pourmokhtari.
Näringslivets roll tar plats
Strategin går också igenom en rad olika satsningar, såsom att återställa våtmarker, att utöka skyddet av marina områden och att bevara skogens naturvärden.
Ett kapitel i handlingsplanen handlar specifikt om näringslivets roll för den biologiska mångfalden.
– Över hälften av världens BNP är måttligt eller starkt beroende av naturen. En förlust av biologisk mångfald innebär ökade risker för företag: i störningar i värdekedjor, livsmedelsrisker, hälsorisker men också finansiell instabilitet, säger Pourmokhtari.
Därför blir det allt viktigare att identifiera och hantera naturrelaterade risker och beroenden i de finansiella bedömningarna, menar Pourmokhtari, och tillägger att företag som integrerar naturvärden i sin riskbedömning och sina strategier ofta stärker sin konkurrenskraft.
Därför har regeringen också gett ett nytt uppdrag till Naturvårdsverket, som ska arbeta med samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning för att få företag att arbeta, genom sin värdekedja, för att bidra till målen i Kunming-Montreal-ramverket.
WWF kritiska
Men Världsnaturfonden, WWF, menar att handlingsplanen inte räcker till. Dels kommer den mer än ett år för sent, och dels är den otillräcklig, menar organisationen.
–Den plan som presenterats idag är ett år försenad och motsvarar inte ambitionen i det globala ramverket. Det behövs, framför allt ett tydligt övergripande mål om att Sverige ska stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald i Sverige till 2030, säger Åsa Ranung, policyrådgivare på WWF, i ett pressmeddelande.
Den nationella planen ska innehålla mål och åtgärder som motsvarar de mål som satts upp i det globala ramverket. Därför är det viktigt att handlingsplanen är heltäckande och omfattar alla delar av ramverket, menar WWF.
– En allvarlig brist är att handlingsplanen inte innehåller något nationellt etappmål för skydd av natur, som motsvarar det globala målet att skydda minst 30 procent av naturen till 2030. Vi behöver skydda en tredjedel av våra land, hav och vatten i Sverige för att värna arter och livsmiljöer och bidra med vår beskärda del till i det globala arbetet, säger Åsa Ranung.
WWF är däremot positiva till att regeringen lyfter fram näringslivets arbete med biologisk mångfald. Men organisationen hade velat se att det tillsätts en nationell samordnare för näringslivets arbete med biologiska mångfald, likt den för fossilfritt Sverige. Även en satsning på att ta fram branschvisa färdplaner hade varit önskvärt, enligt WWF.
