Politisk strid om bidragsreformen – kritik från oppositionen

Regeringen vill införa flera ändringar i försörjningsstödet, vilket Syre tidigare har rapporterat om. Förslaget innehåller bland annat ett bidragstak och en ny modell för riksnormen, baserad på prisundersökningar av olika hushålls baskonsumtion. Det innebär också skärpta krav på mottagare, som att lämna läkarintyg vid nedsatt arbetsförmåga och delta i arbetslivsinriktad rehabilitering.

Enligt regeringen är syftet att minska bidragsberoende och att stärka drivkrafterna till arbete.

I propositionen ingår även begränsningar i möjligheten att få stöd utöver riksnormen. Reglerna för större hushåll föreslås bli striktare. Dessutom föreslås att stöd vid andrahandsboende endast ska ges om uthyrningen är godkänd, samt att ekonomiskt bistånd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige.

Vissa delar planeras träda i kraft redan sommaren 2026, medan övriga föreslås börja gälla från 2027.

Blankt nej från MP och V

Förslaget möter nu stark kritik från flera oppositionspartier, som lämnat in motioner inför den kommande omröstningen i riksdagen. Miljöpartiet menar att reformen riskerar att öka fattigdom och social utsatthet, särskilt bland barnfamiljer. Partiet ifrågasätter också antagandet att sänkta bidrag leder till ökad sysselsättning.

Centerpartiet är mer positivt till inriktningen men vill ge kommunerna större flexibilitet. De anser att lokala variationer i levnadskostnader måste beaktas och föreslår att undantag ska kunna göras från både riksnormen och bidragstaket vid särskilda skäl.

Socialdemokraterna avvisar delar av förslaget, särskilt de som kan leda till sänkt ekonomisk standard för barnfamiljer. De efterlyser i stället åtgärder som aktivt hjälper människor in i arbete och varnar för ökad barnfattigdom.

Vänsterpartiet går längst i sin kritik och vill avslå propositionen i sin helhet. De menar att reformen saknar vetenskapligt stöd och riskerar att förvärra ojämlikhet, ohälsa och sociala problem.