Är Sverige säkrare nu? 

Drygt två år har gått sedan Sveriges försvarsminister Pål Jonson den 5 december 2023 undertecknade det så kallade DCA-avtalet. DCA står för Defence cooperation agreement och är ett försvarsavtal som ger USA rätt att använda 17 militärbaser, från Kiruna i norr till Revingehed i söder, flera flygplatser och hamnar.

Enligt Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, finns flera risker med DCA-avtalet, som med Trumpadministrationen i Vita huset kan ses i ett annat ljus.

– Det handlar inte i första hand om en risk för att USA skulle vilja invadera Sverige, utan om att säkerställa att vi själva beslutar vilken militär aktivitet som genomförs på svenskt territorium och vilka vapen som förvaras här, säger Linus Hagström.

Ger USA stora rättigheter

Tidigare omdiskuterade delar av avtalet handlar bland annat om vilken militär materiel USA får förhands-lagra, frågan om kärnvapen samt om att militär personal lyder under amerikansk jurisdiktion och strafflagstiftning i Sverige.

– Det ger USA väldigt långtgående rättigheter på bekostnad av svensk beslutanderätt. Gällande kärnvapen är också villkoren sämre än för våra grannländer. Så ser avtalet ut oavsett, men nu har vi en amerikansk president som beter sig godtyckligt, säger Linus Hagström.

Till skillnad från DCA-avtalen i Danmark och Norge innehåller det svenska avtalet inga uttryckliga begränsningar för kärnvapen på svenskt territorium. I det danska avtalet hänvisas däremot till en etablerad kärnvapenpolicy, som förbjuder placering av kärnvapen i fredstid.

Att regeringen inte markerade mot kärnvapen var också något som folkrättsprofessor Pål Wrange lyfte när förslaget var ute på remiss. I yttrandet från Juridiska fakultetskansliet vid Stockholms universitet anmärkte han även på den generella avsaknaden av riskanalyser över problem som kan uppstå.

Men försvarsminister Pål Jonson (M) hänvisade till formuleringar om att all verksamhet ”ska bedrivas med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium”.

Stor majoritet i riksdagen

Bland riksdagspartierna sluter en stor majoritet upp bakom DCA. Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot avtalet i riksdagen den 18 juni 2023. Nu vill Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson (V), riva upp DCA – innan det blir fullt ut implementerat.

– Det är läge nu, eftersom USA:s president Donald Trump helt struntar i internationell rätt och kan vilja använda baserna i Sverige på ett sätt som vi inte vill. Det skulle så klart göra USA förbannat, men det är bättre nu än när deras militär och vapen är på plats i Sverige, säger han.

Ett år efter påskriften återvaldes Donald Trump till USA:s president och har sedan dess ofta utmanat det som kallas den regelbaserade världsordningen. Orsakerna, enligt Håkan Svenneling, är bland annat Trumps övertagande i Venezuela och hotet att ta över Grönland.

– Vi behöver se skiftet i vitögat. Argumentet för Nato var att Sverige skulle bli säkert och mottot ”en för alla, alla för en” med ett USA bakom oss. Nu ser vi att det inte blev så. Vi behöver ha ett eget starkt försvar och samarbeta med demokratiska länder i vårt närområde, som Norden och Baltikum, säger han.

Men försvarsministerns syn på DCA har inte förändrats efter Trumps hot mot Grönland, rapporterade Aftonbladet.

– Det är samma typ av avtal som de nordiska och de baltiska länderna har. Det framgår tydligt att det som sker i DCA-avtalet ska ske med svenskt samtycke, med respekt för svensk lagstiftning och Sveriges internationella förpliktelser, sa Pål Jonson den 21 januari.

Han är inte heller orolig för att Trump ska använda svenska baser i strid med Sveriges önskemål. Ryssland är hotet, enligt Pål Jonson, som anger att tvister mellan allierade länder inom Nato ska lösas genom förhandlingar, något han förväntar sig att alla respekterar.

Svenska freds kritiskt

Fredsrörelsen var från början kritisk till avtalet. Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå pekade bland annat på USA:s långtgående befogenheter och att avtalet i hög grad bygger på förtroende.

”De amerikanska styrkorna ska visserligen föranmäla vilken typ av materiel de avser att lagra, men Sverige har ingen rätt att verifiera eller kontrollera det som sedan förs in. Det väcker både frågor om den svenska suveräniteten, att inte ha kontroll över svensk mark, och maktförhållandena i själva avtalet”, skrev hon i ett uttalande när avtalet klubbades igenom.

– Vi är starkt kritiska mot DCA fortfarande och än tydligare har det blivit med Trumps agerande vilket vansinnigt beslut DCA var, säger Kerstin Bergeå.

Initiativet till DCA togs av den socialdemokratiska regeringen, och partiledaren Magdalena Andersson uppgav i fjol till ETC att avtalet ska ligga fast.

– Det är ett avtal som USA har med väldigt många länder i Europa. Att i det här läget börja riva upp avtal bedömer jag inte är rätt väg framåt, sa hon den 20 februari 2025.

Linus Hagström tycker att Sverige ska överväga att lämna avtalet – men en fråga är när.

– Nu drar det kanske bara onödig uppmärksamhet till Sverige. Vad jag förstår har USA inte börjat använda baserna än. Jag känner mig dock inte trygg med att svenska beslutsfattare förstår allvaret och agerar därefter. På sikt behöver vi vara beredda att tänka om våra militära samarbeten, och som en del av det också givetvis avtalet.

Trumps Europakritik

Kritiken mot Europa är återkommande hos Trumpadministrationen. Som nytillträdd vicepresident inledde JD Vance säkerhetskonferensen i München med att hävda att hotet mot Europa inte kommer från Ryssland, utan inifrån – genom invandring och ”censur”. Liknande tongångar återfanns i Trumps nationella säkerhetsstrategi, där Europas ekonomi, fallande födelsetal och migration kritiserades.

Trump hävdar gång efter annan att USA bör ta över Grönland. Han påstår att ryska och kinesiska fartyg ”kryllar i vattnet” i syfte att kontrollera ön, något som saknar belägg, uppger flera experter för SVT nyheter. På Världsekonomiskt forum den 21 januari 2026 gjorde Trump förtydligandet att han inte kommer att ta Grönland med våld.

– Efter att Trump sa att han inte skulle attackera Grönland verkade många svenska beslutsfattare andas ut. Man uttrycker fortsatt att USA är en allierad och en förhoppning om att allt ska ordna sig. Det är hög tid att förhålla sig till USA på ett annat sätt, säger Linus Hagström.

Han menar att det är en felsyn att resonera att de transatlantiska relationerna återgår till det normala om Trump avgår eller dör.

– Tänk på att USA valde Trump en andra gång, och han har stöd hos en stor del av det amerikanska folket. Sverige behöver aktivt omvärdera och utforska samarbeten med andra stater i stället för de här yrvakna, reaktiva svaren på det senaste Trump svamlar om, säger han.

Statsminister Ulf Kristerssons ton skärptes dock efter vad han beskrev som Trumps ”hotfulla och hånfulla retorik”. I Nyhetsmorgon betonade han att ”Sverige och Europa måste stärkas”.

– Det är den sammantagna insikten. Vi har varit alltför beroende av enbart amerikanska insatser på olika sätt, säger han.

Linus Hagström anser att den svenska säkerhetspolitiken bedrivs för kortsiktigt.

– Trump säger si, vi gör så och i morgon blir det något annat. Trumps USA har dock synliggjort hur ojämlik relationen är mellan EU och USA. På kort sikt kan det se ut som om USA vinner på Trumps agerande, men frågan är hur det blir på lång sikt. Utmaningen för Sverige är att minska sårbarheten i relation till USA och öka sitt strategiska oberoende.

Bedömningen slog fel

Händelseutvecklingen ställer också det nyvunna Natomedlemskapet i en annan dager. Detta har Linus Hagström, tillsammans med 20 forskare, analyserat i antologin Är Sverige säkert nu? Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik.

Enligt Linus Hagström var identifikationen med väst central i beslutet att lämna alliansfriheten.

– Politikerna investerade så mycket i att lägga om säkerhetspolitiken. Man pratade i termer av: ”Nu är vi hemma, äntligen en fullvärdig del av väst och ingen kan tveka om på vilken sida vi står”. När gränserna mellan ont mot gott, rätt och fel, öst mot väst, Ryssland mot Europa har dragits upp så binärt verkar det väldigt svårt att tänka om, säger han.

Ytterligare en förklaring är sannolikt betryggande besked i kontakterna mellan de svenska och amerikanska företrädarna på lägre nivåer, uppger han, vilket kan leda till en form av kognitiv dissonans.

Enligt Linus Hagström byggde beslutet på ett antagande, som senare slog fel: att Natomedlemskapet skulle innebära trygghet och alliansfriheten osäkerhet. Sedan dess har Ulf Kristersson flera gånger beskrivit det säkerhetspolitiska läget som det allvarligaste sedan andra världskriget.

På Världsekonomiskt forum höll också Kanadas premiärminister Mark Carney ett uppmärksammat tal. Carney framhöll bland annat: ”De mellanstora länderna måste samarbeta, för om vi inte är med vid bordet kommer vi att hamna på menyn”, ett tal som Linus Hagström kallar en frisk fläkt.

– När koordinater man fram till nu navigerat efter försvinner, så uppstår en möjlighet att undersöka alternativen – och värna det öppna samtalet om säkerhetspolitik som är så centralt i en demokrati, säger han.

Syre har sökt Pål Jonson men inte fått svar.