Inom buddhismen är tiden inget linjärt förlopp från dåtid via nuet till framtiden, utan allt är sammanflätat via karma och återfödelse. Syre frågade Trudy Fredriksson, ordförande i Sveriges buddhistiska gemenskap hur det hänger ihop med hållbart förvaltande av jorden – och ens egen tid.
”Skillnaden mellan det förflutna, nuet och framtiden är bara en envist ihållande illusion.”
Så skrev Albert Einstein, i relativitetsteorins anda, i ett kondoleansbrev till en nyligen bortgången väns familj, menat som tröst.
– Både Einstein och Buddha pratar om tiden som en slags illusion, säger 77-åriga Trudy Fredriksson, buddhist sedan 50 år och ordförande i trossamfundet Sveriges buddhistiska gemenskap.
Hennes kalender har få luckor, och efter att ha fått skjuta upp intervjun hinner vi inte klart inom den planerade tidsrymden, utan får ringa upp igen. Illusion eller inte – tiden ter sig påtagligt konkret just denna eftermiddag.
– Man har olika kalendrar i olika kulturer men ser alltjämt tiden som något nästan fysiskt. Vi har klockor, allt är indelat i ramar, med begrepp som är greppbara – och det är väl helt okej – men egentligen går tiden inte riktigt att greppa, säger Trudy Fredriksson.
Cirkulär tid
Hon beskriver tiden inom buddhismen som en ström i ständig rörelse, utan början och slut.
– Tid och rum och hela livet är en dynamisk kontinuitet. Allt är ömsesidigt beroende, sammanflätat i en oändlig tid utan begynnelse och slut. Tiden är relativ och i ständig rörelse, i en stream of life. I nuet finns dåtiden inbakad i effekter av det som skett och detsamma med framtiden. Det vi gör nu har en effekt på framtiden. Det är en kontinuerlig reproduktion och upplösning. På så vis är det cirkulärt.
Vilka blir de praktiska konsekvenserna av att se tiden som så här gränslös?
– Det kan vara lite svårt att greppa, för vi är vana vid att tänka att allt är skilt från vartannat. Men för att fördjupa sig i etiken har vi övningar där man kan närma sig en större känsla för alla subtila processer som binder allt samman. Vi använder meditation och ritualer för att se det underliggande meningsfulla och leva livet omtänksamt och medkännande.
Inom buddhismen är ett reflekterande kring orsak och verkan centralt, känt som principen om karma, som länkar samman det förflutna med nutiden och framtiden.
– Vi undersöker hur de dåtida handlingarna har påverkat det vi upplever nu och vad vi kan göra för att också framtida generationer kan ha ett någorlunda behagligt liv, i harmoni med allt och alla, säger Trudy Fredriksson.
Hon betonar människors intelligens och möjlighet till omsorg och kärlek till allt levande, människor, djur, växter och jorden – som alla är en integrerad del av, enligt buddhismen.
– Vi lever inte i en egen bubbla. Kortsiktigheten och egocentriska beslut för egen vinning blir alltid fel, eftersom vi är en enda stor organism. Till exempel har svampar ett otroligt stort nätverk av trådar som gynnar träden och får naturen ovanför att fungera.

Leva i nuet
Begär till det materiella försöker buddhister begränsa.
– Vi kan leva ett enkelt liv utan att skada eller förstöra för framtida generationer. Enkelheten och förnöjsamheten är en viktig sak. Lyckan är inte beroende av materiella saker, utan den kommer inifrån, från goda intentioner och omsorg om sig själv och andra, säger Trudy Fredriksson.
I dag upplever många att de vill göra karriär eller uppnå något annat vid en viss ålder. Hur tror du att människans tidsuppfattning påverkar sådana krav?
– Det där är egentligen helt onaturligt. Vi drunknar i orealistiska förväntningar om framtiden, då är man inte i nuet.
Eftersom tidsuppfattning är relativt kan vi påverka det själva och vara mer närvarande i nuet, fortsätter Trudy Fredriksson.
– I nuet finns allt som vi har på något sätt, och allt som komma ska. Om vi inser att allt är förgängligt går det inte att hålla fast vid saker eller ha förväntningar om egen vinning. Allt kommer och går, uppstår och löses upp.
Bryta kretsloppet
Målet inom buddhismen är att bryta det cirkulära kretsloppet av liv, död och återfödelse, och nå nirvana, ett tillstånd Trudy Fredriksson beskriver som ”gränslös frid, medkänsla och visdom”, bortom begrepp som tid och rum.
– Om man upplever uppvaknandet till den djupare verkligheten som vi även kallar upplysningen eller nirvana, då får man en upplevelse av ett mycket större sammanhang, man bryter sig loss. Det är den ultimata friheten.
Trudy Fredriksson
77 år, varav 50 som buddhist.
Född i Nederländerna, blev buddhist efter att ha fastnat för buddhistisk meditation.
Bor i Tullinge söder om Stockholm.
Aktiv som ordförande i trossamfundet Sveriges buddhistiska gemenskap och styrelsemedlem i organisationen Buddhistiska gemenskapen – Karme Tenpe Gyaltsen. Sedan 2013 koordinator för buddhistisk andlig vård inom sjukvården och krisberedskap.
Vad är tiden enligt Einsteins relativitetsteori?
I Einsteins relativitetsteori är tiden inte en konstant, utan tiden är sammanflätad med rummets tre dimensioner till ”rumtid”, som kan liknas vid en fyrdimensionell väv som kröker sig genom universum och påverkas av gravitationen från olika tunga objekt.
Tiden går långsammare nära områden med hög gravitation, alltså tunga objekt som planeter, stjärnor eller svarta hål. Ditt huvud åldras alltså snabbare än dina fötter (även om det är försumbart), på grund av att huvudet befinner sig längre bort från jordens gravitationsfält.
Även hastighet påverkar tid. Ju snabbare du rör dig desto långsammare går tiden. Detta har undersökts praktiskt genom att mäta hur mycket Scott Kelly som befann sig på rymdstationen ISS under ett år hade åldrats i jämförelse med tvillingbrodern Mark, som stannade på jorden. ISS färdas med hastigheten 28 000 kilometer i timmen, och det visade sig efter den årslånga färden att Scott var 0,01 sekund yngre än sin bror. Detta trots att avståndet till jorden är större på ISS; hastigheten har i detta fall större effekt på tiden än vad gravitationen har.
Rymdstyrelsen, Popular science





