Industrin står för en tredjedel av alla utsläpp inom Sverige, och ska bli fossilfri med en rad olika metoder. Men brist på förutsägbara regelverk och styrmedel försenar omställningen, konstaterar Energmyndigheten i en ny analys.
I november 2025 pausade Heidelberg materials sin satsning på koldioxidinfångning vid cementfabriken i Slite på Gotland, som försörjer majoriteten av Sveriges byggindustri med cement. Detta efter att regeringen sänkt anslagen till Industriklivet, som stöttar industrins omställning från 3,5 miljarder 2025 till 656 miljoner kronor 2026.
– Vi har arbetat länge för att genomföra en av de mest kraftfulla klimatinvesteringarna i svensk industrihistoria med syfte att säkra långsiktig konkurrenskraft. Men utan statens fortsatta stöd för genomförande finns just nu inte tillräckliga förutsättningar för att realisera projektet i Sverige, sade Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg materials Sverige i en kommentar.
Anläggningen skulle fånga in uppåt 1,8 miljoner ton koldioxid per år, vilket är omkring fyra procent av Sveriges territoriella utsläpp. Att statens ekonomiska stöd till projektet försvinner är ett exempel på hur det saknas stabila och förutsägbara spelregler för industrins omställning, något som försenar övergången från fossila bränslen, konstaterar Energimyndigheten i en ny rapport.
– Svenska företag är redo att investera. Men för att de ska våga satsa på innovativ teknik och innovativa lösningar som innebär hög risk krävs tydliga spelregler i form av mål, regelverk och andra styrmedel, säger Cristofer Remar, policyanalytiker på Energimyndigheten i ett uttalande.
EU kan öka cirkularitet
Energimyndigheten efterlyser i sin rapport även förändrade och/eller nya regelverk för att främja cirkulära lösningar inom industrin. Industrins affärsmodeller är överlag linjära. Varor produceras, förbrukas och blir avfall, trots att det finns stora möjligheter att materialeffektivisera.
För i dag är återvinning inte tillräckligt lönsamt för att kunna konkurrera med nytillverkning av material, enligt rapporten. Med undantag för metaller, där återvinningsgraden är hög, är det ofta flera gånger billigare att använda jungfruliga material, som plast eller byggmaterial än med material av återvunnen råvara, vilket förhindrar att en marknad för återvunnet växer fram.
Men det kan bli ändring. Inom EU-kommissionens åtgärdsplan ”Den rena industrigiven” som presenterades i fjol är ökad cirkulär ekonomi nödvändigt för att nå fossilfrihet inom unionen. Under 2026 ska EU-kommissionen presentera ny lagstiftning för cirkulär ekonomi (Circular economy act), med målet att skapa en inre andrahandsmarknad och ökad efterfrågan av andrahandsmaterial.
Osäker marknad
Förutom koldioxidinfångning och materialeffektivisering som redan nämnts använder de mest utsläppsintensiva industrierna en rad olika tekniker för att ställa om till fossilfritt. Vätgasbaserad produktion har blivit huvudspåret inom järn- och stålindustrin, medan raffinaderi- och kemiindustrin satsar på fossilfri vätgas och elektrobränslen. Men handelskonflikter, krig och lågkonjunktur har gjort vägen krokigare, enligt Energimyndighetens analys.
– Flera projekt har försenats på grund av marknadsosäkerheter, säger Mimmi Fröjdh, industrianalytiker på Energimyndigheten.
Ett exempel som flera aktörer inom produktion av fossilfria bränslen har vittnat om enligt myndigheten är att det är svårt att teckna långa kontrakt om bränsleförsäljning på grund av osäkerheter på marknaden.
Hindren till trots hör Sverige till de länder i Europa med allra bäst förutsättningar för att genomföra stora omställningsprojekt, enligt Energimyndigheten, som konkurrenskraftiga elpriser och god tillgång till fossilfri el.
Den svenska industrins utsläpp var 32 procent lägre år 2024 jämfört med 1990. Det svenska klimatmålet är att nå nettonollutsläpp till år 2045.
Utsläppsintensiva branschers metoder för att ställa om till fossilfritt
Energimyndighetens nulägesanalys fokuserar på den svenska industrins mest utsläppstunga branscher. Nedan framgår deras huvudsakliga metoder för omställning till fossilfritt.
Inom järn- och stålindustrin pågår satsningar på vätgasbaserad järn- och stålframställning trots vissa förseningar. I början av 2027 beräknas två stora projekt kunna producera större mängder stål med låga utsläpp.
Raffinaderi- och kemiindustrin satsar på fossilfri vätgas, övergång från fossil till förnybar råvara, nyproduktion av elektrobränslen och elektrokemikalier samt kemisk återvinning av plast. För kemiindustrin ligger fokus på lösningar för att ersätta fossila insatsråvaror med biobaserade eller återvunna råvaror.
För mineralindustrin har planerna nyligen ändrats, sedan en storskalig anläggning för klimatneutral cementtillverkning genom infångning och lagring av koldioxid (CCS) nekats statligt stöd. Utsläppsminskningar kan ske genom elektrifiering och biobränsleanvändning.
Övrig metallindustri undersöker fortsatt lösningar för att kunna ersätta kol och koks i tillverkningsprocesser med alternativ som biokol, vätgas och svavel.
Energimyndigheten
