Israels och USA:s attacker mot Iran kan inte ses som förenliga med folkrätten, inte ens om man vill göra en ”generös” tolkning. Det menar Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
– Ingen har rätt till förebyggande självförsvar – att attackera för att man tror att ett land i framtiden skulle kunna attackera, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Hade det pågått ett krig där Hizbollah hade angripit Israel, och Iran hade beordrat eller direkt kontrollerat Hizbollah, då hade man eventuellt kunnat använda argument om försvar. Men det har rått vapenvila mellan Israel och Hizbollah, så argumentet faller, menar han.
Inte heller får man angripa ett land med argumentet att man vill införa demokrati, påpekar Pål Wrange. Det blir till och med svårt även när ett land begår allvarliga brott mot sina medborgare. Så att tala om en ”traditionell” och en alternativ eller ny folkrätt, som statsminister Ulf Kristersson gjorde i Aktuellt i SVT under måndagen, ger inte en rättvisande bild.
– Det talades en del om en möjlig ”ny folkrätt” omkring 1999 när det diskuterades om man skulle kunna genomföra en humanitär intervention för att förhindra ett folkmord i Kosovo. Men då ska man veta att en strikt tolkning av folkrätten tillåter inte det, säger Pål Wrange.
”Moralisk rätt” ställer många krav
Möjligen kan man prata om en moralisk rätt, tillägger han. Att folkrätten skulle kunna utvidgas till att skydda civila, snarare än bara staters suveränitet. Men det är något som det inte längre talas så mycket om. Och även om man skulle vilja använda sig av denna tolkning så krävs det en hel del.
– Då måste man planera noggrant och verkligen veta att resultatet blir bättre. Det finns inga tecken på att USA eller Israel gjort någon sådan planering. Det verkar snarare som att de satsat på att slå ut ett antal ledare och hoppas att det ur dammet ska komma en demokratisk regering. Men det är väldigt svårt att förutsäga vad som kommer att hända, och det kan bli ännu värre.
En annan viktig faktor som man också skulle behöva ta hänsyn till är att se om det sker pågående brott mot mänskligheten i landet.
– Det finns tecken som tyder på att situationen i januari nådde upp till det kravet, men det gjorde inte det när USA inledde sina bombningar.
Försvar bara mot militära mål
Även om de ovanstående kriterierna skulle vara uppfyllda så får ändå inte ett enskilt land ta ett sådant beslut. Det skulle snarare vara ett fall för FN:s säkerhetsråd, påpekar Pål Wrange.
När attacken nu ändå är ett faktum så ska man komma ihåg att Iran, som blivit attackerat, har rätt att försvara sig. Dock med begränsningar.
– Men det får bara ske mot militära mål som tillhör Israel och USA, som amerikanska hangarfartyg till exempel. Men när det gäller militärbaser på andra staters territorier så finns det en stor risk att man i en attack kränker detta lands suveränitet.
