Kombinerad livsmedelsodling och solparker har stor potential för Sverige, visar ny forskning från Mälardalens universitet.
– Det här kan göra jordbruket mer motståndskraftigt både klimatmässigt och ekonomiskt, säger Pietro Campana, en av forskarna bakom studien.
Intresset för solenergi växer, samtidigt som solparker ofta konkurrerar med jordbruket om tillgång till mark. En lösning kan vara att montera solpanelerna på speciella stöd, så att marken även kan användas till odling. Solsambruk var ett av orden på 2025 års nyordslista – och pekas ut av forskare på Mälardalens universitet som ett av de mest lovande sätten att kombinera produktionen av livsmedel med förnybar energi.
Agrivoltaik som systemet också kallas kostar något mer att anlägga än andra solparker. Det beror på solcellernas stödanordningar, som även tar visst utrymme från åkern i anspråk. Men det finns fördelar. Förutom att elproduktionen är en extra inkomstkälla för lantbrukaren kan själva solpanelerna faktiskt gynna grödor i ett hetare klimat, eftersom de skuggar marken och gör att mindre bevattning krävs.
– Det här kan göra jordbruket mer motståndskraftigt både klimatmässigt och ekonomiskt, säger Pietro Campana, universitetslektor på avdelningen för hållbara energisystem på Mälardalens universitet och en av forskarna bakom studien i en kommentar.
Potatis, sallat, spannmål och bär hör till de grödor som tål eller gynnas av viss skuggning, särskilt under varma somrar och vid torka.
– Det är särskilt relevant i Sverige, där klimatförändringar innebär torrare somrar, fler värmeböljor och större variation i väder, säger Pietro Campana.
Täcka hela Sveriges elbehov
Nio procent av Sveriges yta lämpar sig för solsambruk, enligt Pietro Campanas forskning. De mest lämpade områdena ligger i Kalmar, Skåne, Gotland och Östergötland. Tillsammans skulle de kunna ge 207 terawattimmar el, vilket täcker hela Sveriges behov.
På Kärrbo prästgård utanför Västerås drivs sedan 2021 Sveriges första agrivoltaiska anläggning, som anlades med stöd från Mälardalens universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Energimyndigheten och konsultbolaget Solkompaniet. I Skåne undersöks för närvarande vilka grödor som kan passa att odla i kombination med solcellssystem i ett projekt som varar till 2027, och även i Norrbotten pågår en förstudie om solsambruk.
I Italien, som är Europaledande på solsambruk tillåts inte längre solparker på jordbruksmark, om inte solcellerna kombineras med odling.
Men kommersiella solsambruk, som är vanligt förekommande i flera europeiska länder liksom Japan och Indien har ännu inte etablerat sig i Sverige.
Inget jordbruksstöd
Ett skäl kan vara att det saknas svenska riktlinjer för hur marken ska klassas, något som gör att det inte går att få jordbruksstöd för odling på mark där man även producerar el.
Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen undersökt möjligheterna att införa ett sådant stöd, och skriver i sin rapport från i mars 2025 att myndigheten är ”i grunden positiv till solsambruk men för att det ska kunna realiseras behövs en svensk definition som tydliggör vad begreppet innebär”.
Till exempel saknas riktlinjer för hur mycket av markytan som kan användas till solceller och hur mycket som ska vara jordbruk.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och branschorganisation Svensk solenergi skriver i en kommentar till Jordbruksverkets rapport att de ”ser mycket positivt på utvecklingen av solsambruk”, och uppmanar regeringen att snarast definiera begreppet för att kunna få stödsystem på plats.
Passar Sverige
Det behövs även mer forskning om vilka grödor, panelhöjder och system som passar bäst för nordiska förhållanden, menar forskarna bakom den nya studien. Ett ytterligare hinder när det gäller att skala upp elproduktionen är avståndet till tillgängliga kraftledningar och tillgänglig nätkapacitet.
Men att Sverige i dag har låg livsmedelssjälvförsörjning och höga mål för elektrifiering och förnybar energi gör att vi har ovanligt goda förutsättningar för solsambruk, menar forskarna.
– Tekniken kan bli ett viktigt verktyg i omställningen mot ett hållbart och robust samhälle, genom att tillhandahålla decentraliserad energiförsörjning och stödja landsbygdsområden, säger Pietro Campana.
Studien Scientific frontiers of agrivoltaic cropping systems är publicerad i Nature Reviews clean technology och går att läsa här.
