Flera personer uppges ha dödats när protesterna i Iran mot den snabbt försämrade ekonomin gått in i en mer våldsam fas. Oroligheterna har pågått sedan helgen och beskrivs som de största i landet på tre år.
Protesterna i Iran växer mot landets ledare och drivs av en snabbt försämrad ekonomi. Inflationstakten har stigit och den inhemska valutan rial har tappat mycket i värde. Bakgrunden är en ekonomi som pressats av långvariga sanktioner och hög inflation.
Enligt Reuters uppgick den officiella inflationen till 42,5 procent i december. På den öppna marknaden har dollarn gått från omkring 1,25 miljoner rial i början av december till omkring 1,42 miljoner rial i slutet av månaden – en försvagning på cirka 14 procent på några veckor. Reuters rapporterar också att rialen förlorade omkring halva sitt värde mot dollarn under 2025.
Enligt Reuters uppgav den halvofficiella nyhetsbyrån Fars på torsdagen att tre demonstranter dödats och 17 skadats efter ett angrepp mot en polisstation i Lorestan i västra Iran. Fars uppgav att personer tog sig in i polisens högkvarter vid 18-tiden lokal tid, drabbade samman med polisen och satte eld på flera polisfordon.
Reuters rapporterar också om dödsfall i Lordegan (provinsen Chaharmahal och Bakhtiari), Kuhdasht och Isfahanprovinsen. Myndigheter bekräftade ett dödsfall i Kuhdasht, medan uppgifter från rättighetsgruppen Hengaw och iranska medier skiljer sig åt om händelseförlopp och antal döda på andra platser. Reuters skriver att nyhetsbyrån inte omedelbart kunde verifiera flera uppgifter oberoende.
Protesterna startade i helgen när handlare och butiksägare reagerade på regeringens hantering av den kraftiga valutaförsvagningen och snabbt stigande priser, se Syre artikel.
Myndigheterna har svarat med både säkerhetsåtgärder och ett erbjudande om samtal. Regeringens talesperson Fatemeh Mohajerani sade att man ska föra dialog med representanter för fack och handelsmän, utan att ge detaljer.
Faktaruta: Sanktioner mot Iran – bakgrund och effekter
- Internationella sanktioner mot Iran har funnits i olika former sedan 1979, med en tydlig upptrappning från mitten av 2000-talet i takt med att kärnprogrammet blev huvudfrågan och FN:s säkerhetsråd började anta sanktionsresolutioner (2006–2010).
- Irans kärntekniska program och ballistiska missiler, stöd till väpnade grupper (av flera stater beskrivet som terrorism/regiondestabilisering), samt människorättsfrågor är några av orsakerna bakom sanktionerna mot Iran.
- Ekonomiska effekter: enligt vis forskning finns ett tydligt samband mellan sanktionerna och svagare ekonomisk utveckling.
- Handel/finans/teknologi: Restriktioner mot banksektor, energi- och industrisektor har försvårat handel, investeringar och tillgång till teknologi – även genom praktiska hinder i betalningssystem och finansiering.
- Sociala och humanitära följder: Även om läkemedel och annan humanitär handel ofta är undantagna i reglerna kan det ändå bli svårt, eftersom banker och betalningssystem stoppar eller fördröjer transaktioner. Företag kan också avstå från affärer för att de är rädda att råka bryta mot sanktionerna. Då kan vissa läkemedel och medicinsk utrustning bli svårare att få tag på.
