Hur tomten bestämmer sig för om ett barn varit styggt eller snällt är höljt i dunkel. Men 2025 fick klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) en oväntad klimatklapp. Ett år som annars präglades av globala klimatförhandlingar under attack och en otäck PFAS-minsting som förorenat både grundvatten och älskade rödtjut.
Strax för jul visade nya siffror från Naturvårdsverket något av en bomb till nyhet. Kolsänkan, alltså hur mycket koldioxid som skogen binder varje år, revideras uppåt för flera år – kraftigt. Ett tvärt kast från fjolårets dystra besked, då upptaget av koldioxid från träden var på den lägsta nivån hittills. Bakom förändringen låg att statistik från Riksskogstaxeringen hunnit ikapp, vilket bland annat speglar att avverkningsnivåerna sjunkit de senaste åren. Ja, du läste rätt. Totalavverkningen har sjunkit – men inte på grund av regeringens miljöpolitik, och någon förbättring av miljön handlar det inte om.
Ett annat underlag från våra myndigheter visar samtidigt att avverkningen av skogarna som enligt fjärranalys och fältinventeringar hyser flest arter i själva verket ökat. Och det ordentligt – fyrfaldigt mellan 2022 och 2023–2024. Om utvecklingen fortsätter kommer ytterligare 135 000 hektar – en yta motsvarande hela Öland – av ”värdekärnor och sannolika kontinuitetsskogar” att ha försvunnit till 2030. Det året ska förlusten av arter ha vänt, enligt det globala avtal för den biologiska mångfalden som Sverige ställt sig bakom. Det vill säga, även om kolsänkan ökat har läget under samma period förvärrats för mångfalden i våra skogar.
Förbättring med hjälp av ”pennstreck”
Var sjätte år rapporterar Sverige bevarandestatusen för naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv. När det åter igen var dags hade regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att ändra hur det skulle gå till, på så sätt fick flera naturtyper bättre status. Men bara på pappret. Syftet? Förbättrad svensk konkurrenskraft och minskad regelbörda, motiverade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tilltaget.
– Skamligt, kommenterade forskaren Torbjörn Ebenhard det i en intervju.
Sanningens COP
Men det är inte bara på nationell nivå som miljöarbetet hackar. I april firades en klimatseger efter att en majoritet klubbat igenom ett avtal för minskade utsläpp från den internationella sjöfarten. Men det torpederades av USA och Saudiarabien några månader senare. Samma destruktiva roll tog de båda länderna i de förhandlingar som ska resultera i ett globalt avtal för att få bukt med plastföroreningarna. I augusti kollapsade förhandlingarna.
– Ett stort misslyckande konstaterade Naturskyddsföreningens miljögiftsexpert, Andreas Prevodnik.
Det globala klimattoppmötet COP30 i Brasilien skulle bli sanningens COP. Framgång skulle mätas i hur mötet kunde minska gapet till Parisavtalets mål. Efteråt konstaterade Sveriges chefsförhandlare Mathias Frumerie att resultatet i praktiken blev ”två rapporter och ett par workshops”. I det allt mer låsta globala läget sågs det ändå som positivt att det överhuvudtaget röstades fram en text som alla länder kunde ställa sig bakom. Men bara veckor senare kom ett besked som ytterligare undergrävde bilden av politisk handlingskraft. EU beslutade att skjuta upp avskogningslagen – ett av unionens viktigaste verktyg för att hindra att produkter som bidrar till skogsförstörelse och avskogning når den inre marknaden. Beslutet föregicks av intensivt lobbyarbete, inte minst från den svenska regeringen.
Professor tror på omställning
Men det är inte första gången som det globala klimatarbetet haltat trots en eskalerande klimatkris. I Köpenhamn misslyckades världen med att få ihop ett klimatavtal 2009. Men sex år senare spikades Parisavtalet, ett avtal som blev både vassare och bättre än det som låg på bordet i Köpenhamn, enligt Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet.
– Ju mer vi ser effekterna av klimatförändringarna, desto mer kommer det att prioriteras och jag tycker det finns goda belägg för att vi kommer att se en klimatomställning. Tyvärr mycket senare än vad som skulle behövas för att undvika mänskligt lidande och ekonomiska kostnader.
Minskad avverkning i Brasilien
Samtidigt visar utvecklingen under 2025 att miljöpolicy har effekt – om den får backning. De globala utsläppen från förändrad markanvändning har i år minskat så pass att utsläppen i år totalt sett kan visa sig ha minskat, trots att de fossila utsläppen ökat med 1,1 procent, enligt Global carbon project. Något som bland annat tillskrivs att Brasilien lyckades minska avskogningen.
– Vi ser att utsläppen minskat från markanvändning under de senaste decennierna. Delvis kan det tydligt hänföras till miljöpolitik, som i fallet med Brasilien nyligen, sa Julia Pongratz, professor i fysisk geografi vid universitet i München i samband med rapportsläppet.
PFAS i rödtjut
Bland 2025 års mest lästa texter på Syres hemsida är en nyhet om hur en PFAS-minsting kallad TFA hittats i skyhöga nivåer i populära rödvin. I somras tog Danmark det drastiska beslutet att förbjuda en rad bekämpningsmedel med PFAS-ämnen som bryts ned till just TFA. Likt i Danmark hittar också den svenska miljöövervakningen i höga nivåer i grundvattnet, särskilt under jordbruksmark. Användningen av de ämnen som Danmark nu förbjuder har också ökat kraftigt i Sverige. Men kanske är ett förbud på gång också här. Kemikalieinspektionen ska nu ompröva produktgodkännandet för medel som kan brytas ned till TFA. Omprövningen av produktgodkännandena genomförs samtidigt, med mål att fatta beslut senast 30 april 2028 med en utfasningsperiod om högst 18 månader, meddelar myndigheten på kanslisvenska.
Någon brådska att ta itu med diverse miljökriser, verkar vi inte ha. Kanske kan vi få mer eld i baken 2026, ”eldhästen år”. För om 2025 fungerat som någon slags ledstjärna, så är det att det behövs betydligt mer än workshops och omräknade siffror för att vända trenden.
