Jordbruksverket: Svensk fröproduktion skulle minska sårbarheten vid kris

”Visste du att vi importerar nästan alla frön till grönsaksodling i Sverige? Det gör att svenska grönsaksodlare kan stå utan fröer vid kriser eller samhällsstörningar”, skrev Jordbruksverket i ett inlägg på Facebook i januari.

Jordbruksverket är en av de beredskapsmyndigheter som ska se till att vi har tillräckligt med mat i hela landet oavsett vad som händer. I uppdraget ingår att främja en ökad, robust och hållbar matproduktion.

Men Jordbruksverket anser ”inte att det är ett problem för vår nationella säkerhet” att svenska odlare är beroende av import från ett fåtal agrokemiska jätteföretag, vilket förmedlas i filmen Kriget om fröerna.

Det skriver Charlotta Dahlberg på beredskaps- och samordningsenheten tillsammans med Elin Keblanz, Ingrid Karlsson och Karolina Åsman på växtregelenheten i ett mail till Syre. Däremot gör beroendet av importerade fröer systemet sårbart, enligt myndighetens sakkunniga.

”Eftersom svensk kommersiell grönsaksodling i mycket hög utsträckning är beroende av importerat utsäde finns en potentiell sårbarhet i systemet om vi skulle hamna i en krissituation som påverkar exempelvis handelsmönster eller klimatförhållanden”, skriver de.

Beredskapslager

De tre största utmaningarna för den internationella frömarknaden är klimatförändringar, geopolitiska hinder som begränsar handel eller import, och cyberattacker som stör produktionskedjan. Det konstaterar Jordbruksverket i ett utkast till rapport från ett nytt projekt kallat Fröberedd, vars resultat kommer att offentliggöras under våren.

I projektet undersöker myndigheten metoder för att förbättra tillgången till grönsaksfröer under kriser eller samhällsstörningar. Där ingår att ta reda på vilka grönsaksfrön som är mest relevanta utifrån bland annat näringsvärde, odlingsförutsättningar och lagringsmöjligheter.

”Vi tittar också på strategier för att öka robustheten, exempelvis strategisk uppförökning av fröer samt vidareutveckling och utökning av inhemsk produktion av utsäde”, fortsätter Jordbruksverket.

För att göra den svenska grönsaksodlingen mer robust föreslår projektet Fröberedd att tre områden ska utredas vidare. Det första är statliga beredskapslager för grönsaksfröer, likt de spannmålslager som i höstas började återinrättas i Sverige. Det är en förhållandevis snabb strategi eftersom man kan använda fröer som redan finns på marknaden. 

Odla äldre sorter

Det andra området är strategisk förökning av icke-skyddade grönsakssorter, det vill säga att odla mer från frön som växtförädlingsföretag inte äger rättigheterna till. Det kan handla om äldre så kallade bevarandesorter och fröer från genbanker för att säkra genetisk mångfald, alltså utbudet av ärftliga egenskaper inom en art. Det tredje området som Fröberedd vill utreda vidare är etablering av svensk fröproduktion för att öka självförsörjningen. 

Bland grödorna som skulle kunna bli aktuella för beredskapslagring finns blomkål och morot, medan åkerböna är en sort där det redan finns viss inhemsk produktion av utsäde som skulle kunna utökas, enligt Jordbruksverket:

”Åkerböna odlas främst för fodertillverkning, men att utsädesproduktionen redan finns innebär att det finns förutsättningar och kompetens i landet som skulle kunna omsättas i odling för livsmedel. Då kallas grödan för bondböna.”

EU-lag ska förnyas

I dag får lantbrukare inte sälja utsäde de tagit själva (se faktaruta). Är det något som skulle kunna ändras, för att göra svensk grönsaksodling mindre sårbar?

”Sverige kan inte själva ta beslut om detta då all lagstiftning som styr detta är EU-gemensam. […] Försäljning kommer inte bli tillåten framöver heller, däremot tror vi att utbyte in natura av begränsade mängder kommer att bli tillåtet med den nya förordningen om växtförökningsmaterial som just nu förhandlas inom EU. Men det dröjer flera år”, skriver Jordbruksverket.