Häromdagen lade Socialdemokraternas landsbygdspolitiska talesperson Anna-Caren Sätherberg upp ett kort klipp i sociala medier. I klippet står hon framför en bensinmack och i bakgrunden syns priserna (18,79 för en liter bensin och 23,69 för dieseln) samtidigt som hon säger: ”Tankar i Sveg. Det är dyrt i Jimmie Åkessons Sverige.”
Bara någon vecka tidigare höll S en pressträff där de krävde att skatten på bensin ska sänkas till EU:s lägstanivå. Det är uppenbart att S vill göra frågan om drivmedelspriser till en valfråga och att de hoppas kunna vinna tillbaka några av de besvikna landsbygdsväljare som gått till SD.
Men det är ju knappast Jimmie Åkessons, eller något av de andra Tidöpartiernas ”fel” att bränslepriserna för närvarande är höga. Priserna hänger förstås ihop med kriget i Mellanöstern och blockaden i Hormuzsundet. Om det är något Tidöpartierna velat göra är det att pressa ner bränslepriserna så att det inte ska kännas i plånboken för så kallat vanligt folk. Bara några dagar efter S pressträff höll regeringen följaktligen också en pressträff där de sa att skatten på diesel kommer att sänkas med 40 öre per liter och skatten på bensin med en krona per liter under perioden 1 maj till 30 september. Dessutom har de skickat in en ansökan till EU-kommissionen för att kunna sänka bensinpriset ytterligare.
Det finns ett ord för det här: petropopulism. Det används inte bara i Sverige utan också i USA och i många andra europeiska länder för att locka väljare.
Men samtidigt som svenska politiker tävlar om att sänka bensinpriset så går det internationella energiorganet IEA ut med en varning: om inte alla länder minskar sitt oljeanvändande nu så stundar en global oljekris. De ger flera konkreta förslag på hur man skulle kunna göra det: att arbetsgivare tillåter mer hemarbete, att man sänker hastigheten på motorvägar och att man ser till att folk åker mer kollektivt. I flera andra EU-länder har man nu – i linje med IEA:s förslag – redan infört, eller överväger att införa, en oljeransonering. Men i Sverige går alltså politikerna åt det rakt motsatta hållet.
Det är sant att det finns många människor på landsbygden som är beroende av bil och som har svårt att få ekonomin att gå ihop när priserna höjs. Men det finns massor av sätt att hjälpa dem på som inte går ut på att sänka drivmedelspriserna. Till exempel skulle man kunna införa ett kort som gör det billigt att åka kollektivt i hela landet, så som man har gjort i Tyskland, och dela ut ett direktstöd till de som drabbas hårdast av de höjda priserna.
Utöver det behöver vi göra en massiv satsning på järnvägsnäten och fortsätta satsa på utbyggnaden av laddstolpar för elbilar. Det är förvisso inte någon lösning att alla bara börjar köra elbil lika mycket som man i dag kör bensin- eller dieselbil eftersom det behövs jordartsmetaller för tillverkningen av elbilarna och brytningen av dem är också ett problem. Men om vi kan ersätta större delen av den fossila bränsleanvändningen med el så är det åtminstone bättre, sen måste vi också se till att helt enkelt köra mindre.
Att tävla i petropopulism, så som många av de svenska partierna håller på just nu, är dock allt annat än hållbart. Framförallt är det kortsiktigt eftersom någon förr eller senare kommer behöva betala notan.
Klimatmarschen den 16 april.
Israel har röstat igenom en ny lag om dödsstraff som endast är riktad mot palestinier som dödat israeler.
